Golfströmmen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Golfströmmens vattentemperatur i Sargassohavet.

Golfströmmen är en havsström i nordvästra Atlanten. Den sträcker sig från Mexikanska golfen via Floridasundet norrut ut i Sargassohavet. Mellan Newfoundland och Iberiska halvön, vid omkring 30°W, 40°N, delar sig Golfströmmen i två grenar: Nordatlantiska driften (strömmen) som sträcker sig till Nordeuropa och Kanarieströmmen som böjer av söderut till Västafrika.

Golfströmmen har avgörande betydelse för det varma klimatet längs med hela den nordamerikanska östkusten och i Västeuropa. I januari är till exempel temperaturskillnaden mellan norska kusten och det kanadensiska inlandet som ligger på samma breddgrad i genomsnitt 30°C.

Golfströmmen är ett exempel på en västintensifierad havsström som drivs av vinden.[1] Dess nordliga förgrening, Nordatlantiska driften, drivs däremot av termohalin cirkulation. Ofta spekuleras i att den globala uppvärmningen skulle kunna påverka det termohalina kretsloppet vilket skulle orsaka betydligt kallare klimat i norra Europa. Detta berör i så fall bara Golfströmmens nordliga gren, inte den "egentliga" Golfströmmen i nordvästra Atlanten.

Normal cirkulation[redigera | redigera wikitext]

Golfströmmens förgreningar utanför Nordamerika.

Nordatlantiska ekvatorialströmmen, som flyter från norra Afrika och västerut, delar sig vid Sydamerikas norra kust i två grenar: Karibiska strömmen som fortsätter väster ut in i Karibiska havet och Mexikanska golfen samt Antillernaströmmen som flyter norrut öster om Små Antillerna. Vid Floridasundet förenas de två grenarna igen.

Golfströmmen är alltså en mäktig havsström som för med sig värme motsvarande 1,4×1015 watt eller hundra gånger världens energibehov.[2] Bara genom Floridasundet för strömmen med sig 30 miljoner kubikmeter vatten per sekund (30 sverdrup). Innan strömmen lä meter djup. Hastigheten når sitt maximum, 2 m/s, vid havsytan.[3] Detta gör Golfströmmen mäktigare än alla floder som mynnar ut i Atlanten tillsammans, men fortfarande mindre än Antarktiska cirkumpolarströmmen.

Under sitt fortsatta förlopp i Nordatlanten genomgår Golfströmmen två processer: Vind kyler ned vattnet och orsakar avdunstning vilket ökar salthalten. Dessutom bildas havsis vilket ytterligare ökar salthalten och sänker fryspunkten. På detta vis stiger Golfströmmens densitet samtidigt som dess temperatur sjunker till dess vattnet börjar sjunka (nedvällning) för att till slut bli en del av den södergående Nordatlantiska djuphavsströmmen.

Lokal inverkan[redigera | redigera wikitext]

Golfströmmen

Europa[redigera | redigera wikitext]

Den Nordatlantiska driften är orsaken till att medeltemperaturen i de västra delarna av Irland, Storbritannien och Frankrike ligger flera grader över andra delar av samma länder. Vid Cornwall och på Scillyöarna gör strömmens inverkan att till exempel palmträd kan växa där trots de nordliga vindarna. Det har uppskattats att strömmen höjer medeltemperaturen i Storbritannien med omkring 5 °C.[2]

I Norge håller sig den månatliga medeltemperaturen i Røst[4] och Værøy[5] vid Lofoten, som båda ligger norr om polcirkeln, över 0 °C — den största temperaturavvikelsen i världen i relation till latitud.

Senaste 15 åren har Golfströmmen tagit en västligare kurs, påverkad av den storskaliga utbyggnaden av vindkraft[6]. Det har inneburit att avsmältningen på Grönland har ökat och att vintrarna i Europa blivit strängare.

Nordamerika[redigera | redigera wikitext]

Golfströmmen påverkar starkt klimatet längs med Floridas östkust där vintertemperaturen är högre än i övriga sydöstra USA. Sommartid har strömmen en motsatt men mer begränsad inverkan. Golfströmmen gör klimatet på öar som Martha's Vineyard och Nantucket mildare än i Massachusetts Bay som isoleras av Cape Cod.

Global inverkan[redigera | redigera wikitext]

Det har spekulerats i att global uppvärmning skulle kunna stänga av den termohalina cirkulationen i Nordatlanten vilket skulle reducera den Nordatlantiska driften.[7] Konsekvensen skulle bli kallare klimat i och omkring norra Atlanten och effekten skulle märkas av som mest i Skandinavien och Storbritannien.

I vilken utsträckning detta är sannolikt förblir dock omdiskuterat. Golfströmmen har varit stabil under de senaste 40 åren även om tecken tyder på att dess djupa sydliga återflöde försvagats. En sådan förändring av de djupa flödet skulle försvaga den Nordatlantiska driften vilket i sig skulle sänka medeltemperaturen i norra Europa med flera grader, något som dock inte kunnat konstateras. En rapport har konstaterat att golfströmmens hastighet har sjunkit med omkring 30 procent sedan 1957, men de uteblivna sänkta medeltemperaturen talar emot att det inträffat.[8]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”What Is the Thermohaline Circulation?”. Science. 8 november 2002. http://www.sciencemag.org/cgi/content/full/298/5596/1179. 
  2. ^ [a b] ”Scientists probing a dying current bring worst climate fears to the surface”. The Australian. http://www.theaustralian.news.com.au/common/story_page/0,5744,17457834%255E30417,00.html. 
  3. ^ USNA/John's Hopkins
  4. ^ WorldClimate: Rost II, Norway
  5. ^ Meteorologisk Institutt: Væroy
  6. ^ https://wiki.met.no/_media/windfarms/brostrom_jms_2008.pdf
  7. ^ BBC News: Ocean changes 'will cool Europe' (30 November 2005)
  8. ^ Time Magazine: 'Global Warming: Be Worried. Be Very Worried' (3 April 2006)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]