Gonyosoma oxycephalum

Från Wikipedia
Gonyosoma oxycephalum
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassKräldjur
Reptilia
OrdningFjällbärande kräldjur
Squamata
FamiljSnokar
Colubridae
SläkteGonyosoma
ArtGonyosoma oxycephalum
Vetenskapligt namn
§ Gonyosoma oxycephalum
AuktorBoie, 1827
Utbredning
Utbredningsområde
Synonymer
Elaphe oxycephala SACKETT 1940
Gonyosoma oxycephala BARBOUR 1912
Elaphe oxycephala GRIFFIN 1909[2]
Aepidea robusta HALLOWELL 1861[3]
Coluber jansenii BLEEKER 1858
Gonyosoma oxycephalus BLEEKER 1857[4]
Alopecophis chalybeus GRAY 1849[5]
Herpetodryas oxycephalus SCHLEGEL 1837
Gonyosoma viride WAGLER 1828[6]
Coluber oxycephalus BOIE 1827[7]
Hitta fler artiklar om djur med

Gonyosoma oxycephalum[7] är en ormart som beskrevs av Boie 1827. Gonyosoma oxycephalum ingår i släktet Gonyosoma och familjen snokar.[8][9] Internationella naturvårdsunionen kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[8]

Arten är oftast grön till ljusgrön men det finns även individer som är gråaktiga, bruna eller rödbruna. Svansen har vanligen en annan färg än bålen och den är inte grön. Med en längd omkring 1,7 meter är denna orm ganska stor. Vid ögonen finns en mörk horisontal strimma som skiljer den mörkare ovansidan från den ljusa hakan och strupen. Gonyosoma oxycephalum har stora ögon med en rund pupill. Liksom flera nära besläktade ormar har arten en blå tunga. Fjällen på bålen är släta och de har vanligen en svart kant. Bålen har en på sidan avplattad form. Hos individer som känner sig hotade är halsen ännu plattare.[10]

Denna orm förekommer i Sydostasien från Myanmar, Thailand, Laos och centrala Vietnam över Malackahalvön till Filippinerna, Borneo och Java. Den når i bergstrakter 1100 meter över havet. Som habitat föredras skogens kanter eller återskapade skogar. Dessutom besöks odlingsmark, trädgårdar och mangrove.[1]

Gonyosoma oxycephalum är dagaktiv och den klättrar i träd.[1] Arten jagar ödlor, småfåglar, fladdermöss och andra mindre däggdjur.[10] Honor lägger 5 till 12 ägg per tillfälle.[1] Denna orm biter gärna när den överraskas men den är ogiftig.[10]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] 2012 Gonyosoma oxycephalum Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
  2. ^ Griffin, L.E. (1909) A list of snakes found in Palawan., Philipp. J. Sci., 4: 595-601
  3. ^ Hallowell, E. (1861) Report upon the Reptilia of the North Pacific Exploring Expedition, under command of Capt. John Rogers, U. S. N., Proc. Acad. Nat. Sci. Philadelphia 12 [1860]: 480 - 510
  4. ^ Bleeker, P. (1857) Opsomming der soorten von Reptilien, tot dus verre von het eiland Java bekend geworden., Natuurkundig Tijdschrift voor Nederlandsch Indie, Batavia, (ser. 3) 14 (4): 235-244
  5. ^ Gray, J. E. (1849) Description of three new genera and species of snakes., Ann. Mag. Nat. Hist. (2) 4: 246-248
  6. ^ Wagler,J. (1828) , Isis von Oken 21: 740, 742
  7. ^ [a b] Boie, F. (1827) Bemerkungen über Merrem's Versuch eines Systems der Amphibien, 1. Lieferung: Ophidier., Isis van Oken, Jena, 20: 508-566.
  8. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (2 mars 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/gonyosoma+oxycephalum/match/1. Läst 24 september 2012. 
  9. ^ TIGR Reptile Database . Uetz P. , 2016 Gonyosoma oxycephalum
  10. ^ [a b c] Mattison, Chris (2015). ”Spitzkopfnatter” (på tyska). Schlangen der Welt. London, München: Dorling Kindersley. sid. 88-89. ISBN 978-3-8310-3145-0 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]