Gorgias

Från Wikipedia
Version från den 10 mars 2013 kl. 15.09 av Addbot (Diskussion | Bidrag) (Bot överför 44 interwikilänk(ar), som nu återfinns på sidan d:q179785Wikidata)

Gorgias, Γοργίας, född 483 f.Kr. i Leontini, Sicilien, död 374 f.Kr., var en grekisk filosof, sofist och retoriker. Gorgias var en framstående filosof under den grekiska sofistiska rörelsen.

Liv

Gorgias härstammar från en grekisk koloni på Sicilien, kallad Leontini. Leontini var känt som "hemmet för spartansk retorik". Gorgias faders namn var Charmantides och hans bror Herodicius. Gorgias begav sig till Aten som politisk ambassadör vid 60 års ålder 427 f.Kr. för att be om atenskt skydd mot Syracusa, en stad på Sicilien. Efter slutförandet av sitt uppdrag reste han genom Grekland som lärare i retorik. Gorgias bosatte sig därefter i Aten, mycket tack vare sin popularitet som retoriker. Han sägs även ha varit elev hos Empedokles och själv haft bland annat Isokrates och Perikles som studenter hos sig.

Gorgiansk retorik

Enligt gorgiansk retorik ligger tron i att språket har potential att ge vilket intryck som helst och att ord har möjligheten att ”droga och förtrolla”. Med denna utgångspunkt är språket mer än en uppsättning av symboler och istället någonting självständigt och obundet. Gorgiansk retorik pekade på det faktum att språket kan utformas för att passa särskilda ändamål. Liksom andra sofister som Protagoras och Producus var Gorgias mycket intresserad av ordens betydelse samt hur man kan förmedla sanningen, eller vad som är sannolikt. Gorgias valde gärna att argumentera i underläge, och alla hans kvarvarande verk försvarar positioner som är impopulära och till och med absurda. Gorgias har kallats för den erkände mästaren av antitetiska uttryck. Hans retorik framgår ofta genom en tes tillsammans med sin antites. Denna användning av upprepningar och konstraster på ett konstfullt sätt har lett till att figurer som paranomasi, anadiplosis, isocolon och framför allt antites har kallats för gorgianska figurer.

Teori

Gorgias främsta filosofiska bidrag finns i avhandlingen The Nature of the Nonexistent som presenterar och förvarar hans teori.

  1. Ingenting finns;
  2. Även om något finns, kan ingenting vara bekant om det; och
  3. Även om något kan vara bekant om det, kan kunskap om det inte meddelas till andra.

Retoriska verk

Endast två av Gorgias verk har bevarats. Lovtalet till Sköna Helena; Economium on Helen (Ελένης Εγκώμιον) samt försvarstalet; The Defense of Palamedes (Υπέρ Παλαμήδους απολογία). I Economium on Helen ursäktar Gorgias Helena för att hon ger efter för Paris. Han menar att ord kan vara väldigt kraftfulla och jämför språkets makt med magi och droger. Även två av hans andra verk; On Being och Funeral Oration finns bevarade genom sammanfattningar skrivna av andra.

Platons Gorgias

Gorgias beskrivs i en dialog av Platon, Gorgias, som pretentiös och naiv trots hans erfarenhet och rikedom. Platons kritik mot Gorgias är dock sällan riktad direkt mot Gorgias eller hans retorik. Platons manifest ses snarare som en kritik mot Gorgias och sofisternas syn på världen.

Källor

  • Sloane, Thomas O. (2001) Encyclopedia of Rhetoric, Oxford University Press, Inc.
  • Enos, Theresea. (1996) Encyclopedia of Rhetoric and Composition, Garland publishing, Inc.
  • Kennedy, George A. (1999) Classical rhetoric & its Christian & secular tradition from ancient to modern times, Chapel Hill : University of North Carolina Press.