Gotlands landskapsvapen

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gotlands läns vapen)
Hoppa till: navigering, sök

Gotlands landskapsvapen är: I blått fält en stående vädur av silver med beväring av guld, bärande på en korsprydd stång av guld ett rött baner med bård och fem flikar av guld. Vapnet kröns i likhet med alla landskapsvapen av en hertiglig krona.

Vapnet är taget från det första kända gotländska sigillet från 1280, och avbildar ett variant av Agnus Dei-motivet, och i flera äldre vapenbilder framställs djuret som ett lamm. I samband med vapenbeskrivningen 1936 fastställdes dock vapenbilden som en gumse (vädur).[1]

Enligt statsheraldikern Henrik Klackenberg var aldrig Gotland representarat vid Gustav Vasas liktåg 1560 vilket ibland har påståtts. Gotland tillhörde ännu Danmark vid denna tid. Vapnet togs bort från svenska uppteckningar 1570, men återinfördes i samband med att Gotland blev svenskt vid freden i Brömsebro 1645.

Gotlands län för ett vapen identiskt med landskapets, men med kunglig krona i stället för hertiglig. Gotlands kommun har ett vapen med en sköld utan krona, skillnaden i det gotländska kommunvapnet jämfört med landskapsvapnet är bara att kommunvapnets fält är rött i stället för blått.

Gotlands flagga[redigera | redigera wikitext]

Det finns tre olika flaggor som används som symbol för Gotland. De tre flaggorna, lika varandra, men i olika utföranden är mycket vanliga på ön.

En flagga har samma bildmotiv som vapnet med det bakomliggande fältet i blått. En liknande flagga med lammet på röd duk är identisk med Gotlands kommuns vapen, den flaggan är således i själva verket kommunens flagga och inte landskapets, men eftersom landskap och kommun sammanfaller geografiskt föreligger ingen större praktisk skillnad. Det har riktats viss kritik mot det nya länsvapnet att det endast är en modern förvanskning av det gamla, präglad av stor okunskap om de historiska förhållandena.

Den tredje flaggan är den äldsta av de tre. Det är en helröd flagga med en vit avbildning av det gamla gutniska 1200-talssigillet med en agnus dei omgiven av en cirkel med texten Gutenses signo Xristus signatur in agno. Färgerna rött och vitt (Gotlandsbolaget och DBW) som traditionellt förknippas med Gotland är med stor sannolikhet uppkomna i och med kristendomens antagande då dessa färger är de högsta inom denna troslära.Gotland hade tidigt kontakt med kristna länder österifrån och blev så småningom katolska kyrkans centrum för korstågen österut. En annan möjlighet kan vara att färgerna infogats i det av Danmark skapade landskapsvapnet men detta är inte säkerställt. Det äldsta belägget för Gotlands färger rött och vitt i ett heraldiskt vapen finns avbildat på ett kolorerat kopparstick i Det Kongelige Bibliotek, København. Detta avbildar defileringen med Danmarks olika provinsvapen vid Fredrik II:s begravning år 1588. Gotland defilerar med sitt landskapsvapen, ett vitt lamm på röd botten. En parallell till detta provinsvapen är en målning som återfinns på baksidan av krucifixet i Fröjel kyrka från 1330-talet. Det är ett vitt lamm i rött fält. Fältet är idag svagt rosa men enligt dåvarande kyrkokonservatorn Erik Olsson har detta en gång varit rött som med tidens tand bleknat. Som en följd av den nordiska nationalismens krafttag genomfördes år 1884 en revidering av det svenska rikets landskapsvapen. Utan någon dokumentation ändrades då Gotlands färger från rött och vitt till blått och vitt. Måhända påminde det röda för mycket om Danmark och med blått istället för rött skulle nu Gutland knytas närmare det svenska riket och bli än mera svenskt. Gotland har varit svenskt sedan år 1645.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000

Den bild som har börjat sprida sig nu med en bagge med böjd nacke och gul tunga är ett plagiat av Färöarnas StadsVapen "Färiska statsvapnet"