Gottfrid Carlsson

Från Wikipedia
Gottfrid Carlsson
FöddOskar Gottfrid Henrik Carlsson
18 december 1887
Burseryds församling, Jönköpings län
Död7 mars 1964 (76 år)
Lunds Allhelgonaförsamling, Malmöhus län
BegravningsplatsNorra kyrkogården, Lund
NationalitetSverige Sverige
UtbildningFil. mag. (1909)
Fil. lic. (1913)
Fil. dr (1915)
Alma materUppsala universitet
Yrke/uppdragHistoriker, professor
ArbetsgivareGöteborgs högskola
Uppsala universitet
Lunds universitet
MakaLizzie Steffenburg (g. 1916–1964; hans död)
BarnArvid Carlsson
Sten Carlsson
FöräldrarCarl Oscar Carlsson
Nathalia Rosengren
SläktingarEinar Carlsson (bror)
Gottfrid Carlssons gravsten på Norra kyrkogården i Lund.

Oskar Gottfrid Henrik Carlsson, född 18 december 1887 i Burseryds församling, Jönköpings län, död 7 mars 1964 i Lunds Allhelgonaförsamling, Malmöhus län, var en svensk historiker och professor vid Lunds universitet 1925–1954.

Som medgrundare av Riksföreningen Sverige-Tyskland 1937 profilerade sig Carlsson som en av de mest framträdande pronazisterna inom forskningsvärlden i Sverige under andra världskriget. Carlsson utmärkte sig också genom sin medeltidsforskning och sina bidrag till Nordisk familjebok.[1][2]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Carlsson fick sin första utbildning i hemmet och avlade mogenhetsexamen vid Växjö högre allmänna läroverk. Från 1905 studerade han vid Uppsala universitet, och blev där fil. mag. 1909, fil. lic. 1913 och fil. dr 1915. Han hade under dessa år hunnit med flera utrikes resor finansierade av stipendier, främst till Danmark och Tyskland. Efter doktorsexamen verkade han som docent och gymnasielärare i Uppsala, innan han 1917 tillträdde en professur i historia vid Göteborgs högskola. Året därpå blev han professor i Uppsala, och 1925 vid Lunds universitet.

Hans forskning inriktade sig främst mot Nordens historia i slutet av medeltiden och början av nyare tiden. Bland hans verk kan nämnas avhandlingen Hemming Gadh: en statsman och prelat från Sturetiden (1915), Sten Sture d. y. En karaktärsstudie (1929), Johannes Magnus och Gustav Vasas polska frieri (1922) samt Wulf Gyler i Svensk tjänst (1922–24). Carlsson författade även ett stort antal uppsatser, särskilt av biografiskt innehåll.

År 1925 invaldes Carlsson som ledamot av Vetenskapssocieteten i Lund, och 1936 av Kungliga Vitterhetsakademien.[3] Han var även inspektor för Smålands nation i Lund 1942–53. Politiskt har han beskrivits som pronazist, och var 1937 en av grundarna till Riksföreningen Sverige–Tyskland.[1][4]

Carlsson ligger begravd på Norra kyrkogården i Lund.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Gottfrid Carlsson var son till kyrkoherden i Burseryd Carl Oscar Carlsson och Nathalia, född Rosengren. Fadern var son till en arrendator i övre Lida, och morfadern Bengt Henrik Rosengren var kyrkoherde i Hemmesjö socken. Fadern hade börjat som småskollärare innan han ändrade kurs och blev kyrkoherde i hemtrakten samma år som Gottfrid, föräldrarnas äldsta barn, föddes. Vid sidan av sin prästgärning var fadern hembygdsforskare och grundade Västbo Härads fornminnesförening, samt författade några noveller som utgavs lokalt.

Gottfrid Carlsson, vars bror Einar även han var historiker, gifte sig 1916 med Lizzie Steffenburg (1892–1974), dotter till borgmästaren i Varberg Emil Swensson och Hilma Setterlund. Han var far till nobelpristagaren Arvid Carlsson och till historikern Sten Carlsson.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Fullständig bibliografisk förteckning i Signe Elvira Carlsson, "Professor Gottfrid Carlssons skrifter. En bibliografi", i festskriften Gottfrid Carlsson 18.12.1952, (Lund: Lunds universitet, 1952). Libris 8389991

  • Hemming Gadh: en statsman och prelat från Sturetiden: biografisk studie, diss. (Uppsala: Uppsala universitet, 1915). Libris 8074979
  • Den svensk-norska unionen under Magnus Eriksson (Lund: Gleerup, 1928). Libris 2589644
  • Appell i Ålandsfrågan: tal vid opinionsmötet å Auditorium i Stockholm den 14 februari 1939 (Stockholm: Ålandskommittén, 1939). Libris 1362504
  • Sveriges historia till våra dagar: Del 3: Senare medeltiden I: 1389–1448 (Stockholm: Norstedt, 1941). Libris 54168
  • Nordiska gestalter: tal vid Nordisk fest till fädrens minne 23 mars 1942 (Lund: Gleerup, 1942). Libris 1390406
  • Medeltidens nordiska unionstanke (Stockholm: Geber, 1945). Libris 9731
  • Ätten Gädda i Gäddeholm: Sten Sture den yngres mödernesläkt (Stockholm: Norstedt, 1951). Libris 1492654
  • Kalmar recess 1483 (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1955). Libris 382058
  • Från Erik Segersäll till Gustav Vasa: undersökningar och rön (Stockholm: Almqvist & Wiksell, 1961). Libris 384794
  • Engelbrekt, Sturarna, Gustav Vasa: undersökningar och studier (Lund: Gleerup, 1962). Libris 8075646

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Gunneriusson, Håkan (2002). Det historiska fältet: svensk historievetenskap från 1920-tal till 1957. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis 
  2. ^ Thulstrup, Åke (1962). Med lock och pock: Tyska försök att påverka svensk opinion 1933–45. Stockholm: Bonnier 
  3. ^ Torsten Dahl, "Carlsson, Oscar Gottfrid Henrik" i Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok 2. C–F (Stockholm: Albert Bonniers förlag, 1944), s. 37 (hämtad 17 februari 2023).
  4. ^ Oredsson, Sverker (1996). Lunds universitet under andra världskriget: motsättningar, debatter och hjälpinsatser. Lund: Lunds universitetshistoriska sällskap 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Eilert Ekwall
Inspektor för Smålands nation
1942–1953
Efterträdare:
Åke Pleijel