Gottröra kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°44′25.08″N 18°9′28.86″Ö / 59.7403000°N 18.1580167°Ö / 59.7403000; 18.1580167
Gottröra kyrka
Kyrka
Gottröra kyrka i maj 2012
Gottröra kyrka i maj 2012
Land  Sverige
Län Stockholms län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Gottröra församling
Plats Gottröra
 - koordinater 59°44′25.08″N 18°9′28.86″Ö / 59.7403000°N 18.1580167°Ö / 59.7403000; 18.1580167
Invigd Omkring år 1200
Bebyggelseregistret 21300000004482
Kyrkorum
Kyrkorum

Gottröra kyrka är en kyrkobyggnad i Gottröra och tillhör Gottröra församling i Uppsala stift. Kyrkan ligger i ett flackt bördigt odlingslandskap omgiven av bebyggelse. Vid dess södra sida går riksväg 77 förbi i öst-västlig riktning. Drygt en halvmil åt väster ligger Husby-Långhundra och omkring en och en halv mil åt öster ligger Rimbo.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kyrkobyggnaden har väggar av gråsten, byggda i skalmursteknik. Äldsta partierna består av det kraftiga kyrktornet, långhuset och ungefär halva längden av norra och södra väggarna i det lägre och smalare koret. Redan vid slutet av 1100-talet fanns här en gråstenskyrka i romansk stil, vars kor troligen hade en absid. Ingången fanns vid långhusets södra sida. Kyrktornet användes vid försvar och hade från början ingen förbindelse med långhuset, utan man tog sig in i med stege genom en öppning som finns kvar högt uppe i norra tornväggen. Senare under medeltiden öppnades tornet mot långhuset. Kyrkorummet saknade valv och hade troligen ett platt innertak av trä.

Medeltida ombyggnader[redigera | redigera wikitext]

Någon gång mot slutet av 1300-talet byggdes nuvarande tunnvälvda sakristia intill korets norra sida. Vid första hälften av 1400-talet försågs långhus och kor med kryssvalv av tegel. Senare under samma århundrade revs den gamla östra väggen. Koret förlängdes och fick raka väggar. Nya koret och tornrummet försågs båda med stjärnvalv. Östra väggen gjordes rak och fick ett gavelröste byggt av tegel. Långhusets östra gavelröste byggdes av samma material. Framför södra ingången byggdes ett vapenhus. Tornet försågs med en hög, spetsig spira som stod kvar fram till 1893 då kyrkan brann.

Ombyggnader efter medeltiden[redigera | redigera wikitext]

På 1670-talet byggdes ett gravvalv under koret för överste Börge Månsson Skeckta på Vängsjöberg, avliden 1670, och hans släkt. I samband med gravvalvets tillkomst, eller möjligen något senare, sattes en takryttare upp på korets takås. Takryttaren kallades "lilla tornet" och dess syfte ansågs vara att markera "gravkorets" placering. Takryttaren blev kvar fram till branden 1893. 1763 togs en ingång upp i västra tornväggen. Åren 1786-1787 flyttades kyrkklockorna till tornet från att tidigare ha hängt i en klockstapel. Tornet försågs då med ljudgluggar.

Branden 1893 och påföljande ombyggnader[redigera | redigera wikitext]

Kyrkans medeltida utseende verkar ha bibehållits fram till 17 augusti 1893, då blixten slog ned och orsakade en våldsam brand i kyrkan så att bara murar och valv återstod. Därefter vidtogs omfattande reparationsarbeten och en restaurering genomfördes 1894 under ledning av arkitekt F. R. Ekberg. Resterna av vapenhuset revs och dess portal flyttades till tornets södra vägg och byggdes om. Tornets västra portal murades igen och dess båda trappsteg av röd kalksten flyttades till nya portalen på södra sidan. Ett utvändigt trapphus av tegel murades i norra hörnet mellan torn och långhus som ersättning för det gamla av trä. Tornets ljudöppningar förstorades och ny tornspira göts. En glasmålning med motivet "den segrande Kristus" sattes in i östra korfönstret. Innerväggarna försågs med enkel dekorationsmålning. Triumfbågen mellan långhus och kor vidgades och blev då 120 centimeter högre. Nya trägolv lades in i långhus, kor och sakristia. Ny inredning anskaffades. Ny läktare byggdes eftersom den gamla brunnit.

Renoveringen 1961[redigera | redigera wikitext]

1961 genomfördes en stor restaurering efter program av arkitekt Ärland Noréen. Ett nytt golv av slipad sandsten lades in i korets nedre del samt långhusets framparti och mittgång. Vapenhus och sakristia fick tegelgolv. Muralmålningarna från 1894 putsades över. Äldre färger togs fram på de inventarier som räddats undan branden och som målades om vid 1890-talets restaurering. Kyrkans sadeltak och spira är numera plåtklädda. I våra dagar har kyrkans exteriör en medeltida prägel medan dess interiör i nygotik präglas av 1894 års restaurering.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Gottröra kyrka, Bengt Ingmar Kilström, Upplands kyrkor, Ärkestiftets stiftsråd, 1970, ISBN 99-0130569-1 ; 145
  • Våra kyrkor, sidan 35, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]