Gråal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gråal
Kvist med blad och fullvuxna kottar och blomknoppar för nästa år, kottefjäll och nöt.
Kvist med blad och fullvuxna kottar och blomknoppar för nästa år, kottefjäll och nöt.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Bokordningen
Fagales
Familj Björkväxter
Betulaceae
Släkte Alsläktet
Alnus
Art Gråal
A. incana
Vetenskapligt namn
§ Alnus incana
Auktor (L.) Moench, 1794
Synonymer
Betula alnus var. incana L.
Hitta fler artiklar om växter med

Gråalen (Alnus incana) är ett tidigt blommande hängeträd och tillhör alsläktet. Den är en av de två vanliga alarna i Sverige; den andra är klibbalen. I stora delar av Götaland kallades den i äldre tid arre.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Gråalen är ett mindre träd (dock i planteringar någon gång mycket storväxt) med slät, vitgrå bark och gråaktiga och håriga bladundersidor.[1] Bladskivan är äggrund och tillspetsad. Blomningen inträffar något tidigare än hos klibbalen.

Inte bara hanhängena övervintrar utan skyddsblad (som hos hassel och björk) utan även honaxen. Innanför hanhängets skärmblad sitter 4 förblad och 3 blommor med tydlig, 4-bladig kalk; inom honaxets skärmblad sitter 4 förblad och 2 blommor, som består av endast en pistill (jämför med hasseln och björken!). I motsats till björkarna får alsläktet förvedad fruktställning, eller "kotte" med kvarsittande fjäll, som till följd av sin uppkomst är mer eller mindre tydligt 5-flikiga. Nöten saknar hinnkanter. Alarna skiljer sig från våra övriga träd genom sina skaftade knoppar.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Gråalens huvudområde är de lägre fjälltrakterna, där den på stränder och annan fuktig mark bildar stora bestånd och täta snår i sällskap med fjällbjörk och stora viden. Den går dessutom, fast sällsynt, långt ned i söder, ända till sydöstra Skåne.

Hybrider[redigera | redigera wikitext]

I mellersta Skandinavien och Finland finns också andra alar, som sannolikt är hybrider mellan klibbal (A. glutinosa) och gråal. De går under det vetenskapliga namnet (Alnus ×pubescens Tausch). Hybriden finns i vida trakter av Norrland och Lappland, där åtminstone klibbalen inte finns nu, varför man kan anta att klibbalen, som är mindre härdig, förr haft större utbredning mot norr, men dragit sig tillbaka av klimatologiska skäl, vilka däremot ej haft något inflytande på den härdigare hybriden.

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten har stort utbredningsområde och tre underarter kan urskiljas:

  • subsp. incana - norra Europa till nordvästra Asien, Europas bergsområden, samt Kaukasus.
  • Hasselal (subsp. rugosa) - från nordöstra Nordamerika.
  • subsp. tenuifolia - från nordvästra Nordamerika

Tidigare räknades lappal (A. kolaensis) som en underart, men upptas här som självständig art.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt Förklaring Referens

Alder Hälsingland [2]
Aldr Västerbotten

Arder Hälsingland
Värmland
Ångermanland


Närmare bestämt Långsele
[2]

Arre Halland
Småland
Västergötland
Östergötland
[3]

Auler
Oldr
Västerbotten [2]

Albåska Österbotten Albuske Slag av al ej närmare bestämt [2]
Alikämbl Alknopp Slag av al ej närmare bestämt

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Gråal". Den virtuella floran. Läst 10 juli 2013.
  2. ^ [a b c d] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 6 [1] Gleerups, Lund 1862—1867, faksimilutgåva Malmö 1962
  3. ^ "Arre". SAOB. Läst 10 juli 2013.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]