Gråhuvad sångare

Från Wikipedia
Gråhuvad sångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtGråhuvad sångare
P. xanthoschistos
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus xanthoschistos
Auktor(J.E.Gray & G.R.Gray, 1846)
Synonymer
  • Seicercus xanthoschistos
  • Gråhuvad bambusångare

Gråhuvad sångare[2] (Phylloscopus xanthoschistos) är en asiatisk fågel i familjen lövsångare inom ordningen tättingar.[3]

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Gråhuvad sångare är en liten (10-11 cm), karakteristisk trädlevande sångare med lysande gul undersida som saknar både ögonring och vingband som andra liknande arter. Den har grått på hjässa, nacke och huvudsidor, mörkare grått ögonstreck och längsgående hjässband samt ett vitaktigt ögonbrynsstreck. Sången är en ideligen upprepad, kort och diskant fras: "ti-tsi-ti-wee-ti" eller "tsi-weetsi-weetsi-weetu-ti-tu". Bland lätena hörs ett klart "tyee-tyee" eller ett "psit-psit".[4][5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Gråhuvad sångare delas upp i fem underarter med följande utbredning:[3]

  • Phylloscopus xanthoschistos albosuperciliaris – förekommer i norra Pakistan (österut från Kohat), Kashmir och norra Indien österut till västra Nepal
  • Phylloscopus xanthoschistos xanthoschistos – förekommer i västra och centrala Nepal
  • Phylloscopus xanthoschistos jerdoni – förekommer i östra Nepal, allra sydligaste Kina (södra Tibet), Bhutan och nordöstra Indien österut till Arunachal Pradesh
  • Phylloscopus xanthoschistos tephrodiras – förekommer från nordöstra Indien (Assam, Nagaland och Manipur) till Myanmar
  • Phylloscopus xanthoschistos flavogularis – förekommer från nordöstra Indien (Abor och Mishmi hills) till norra Myanmar
Utbredningsområdet för gråhuvad sångare.

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Tidigare placerades arten bland bambusångarna i släktet Seicercus. DNA-studier[6] visar dock att arterna i Seicercus inte är varandras närmaste släktingar, där vissa arter istället står närmare arter i Phylloscopus. Olika auktoriteter hanterar detta på olika vis. De flesta expanderar numera Phylloscopus till att omfatta hela familjen lövsångare[3][7], vilket är den hållning som följs här. Andra flyttar ett antal Phylloscopus-arter till ett expanderat Seicercus[8].

Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Lövsångarna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Phylloscopidae. Lövsångarnas närmaste släktingar är familjerna cettisångare (Cettiidae), stjärtmesar (Aegithalidae) samt den nyligen urskilda afrikanska familjen hylior (Hyliidae).

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Gråhuvad sångare förekommer i både städsegrön och lövfällande skog från 1065 till 2105 meters höjd. Den födosöker mycket aktivt halvhögt i träden på jakt efter nästan uteslutande spindlar och insekter, ofta i artblandade flockar. Fågeln häckar mellan mars och augusti och bygger ett kupolformat bo som placeras på marken, vari den lägger tre till fem rätt glansigt vita ägg.[5][4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig och vida spridd i kärnområdet, men ovanlig i östra och västra delen av utbredningsområdet.[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Phylloscopus xanthoschistos Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 1 mars 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-02-01
  4. ^ [a b] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:441, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ [a b] Madge, S. (2018). Grey-hooded Warbler (Phylloscopus xanthoschistos). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58918 27 november 2018).
  6. ^ Per Alström, et al. (2018). ”Complete species-level phylogeny of the leaf warbler (Aves: Phylloscopidae) radiation”. Molecular Phylogenetics and Evolution 126: sid. 141–152. doi:10.1016/j.ympev.2018.03.031. 
  7. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2018. IOC World Bird List (v 8.2). doi : 10.14344/IOC.ML.8.2.
  8. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  10. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2006. Handbook of the Birds of the World, vol. 11: Old World Flycatchers to Old World Warblers. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]