Grönköpings Veckoblad
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2011-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
Grönköpings Veckoblad är en skämttidning som utges en gång i månaden. Tidningen säger sig vara "Sveriges största månatligen utkommande veckotidning". Tidningen håller alltid med regeringen, speciellt då den har fel.
Innehåll |
Historia [redigera]
Grönköpings Veckoblad grundades 1902 av Hasse Zetterström och trycktes då som en sida i tidningen Söndags-Nisse, men har sedan 1916 utkommit som en självständig tidning. Nils Hasselskog medverkade i Veckobladet åren 1925-1936 under pseudonymen A:lfr-d V:stl-nd. Han skapade många av Grönköpings personer och institutioner. Några senare chefredaktörer är Gunnar Ljusterdal (1977–1999), Erik Blix (1999–2005), Olov Norbrink (2006–2008) och Ulf Schöldström (nuvarande)[1].
Karaktär [redigera]
I Grönköpings Veckoblad speglas händelser i såväl Sverige som världen i övrigt som om de hade hänt i småstaden Grönköping. Tidningen har därför rapporterat om det misslyckade tunnelbygget genom det lokala berget Gökmassivet (som en parodi på Hallandsåstunneln) och införandet av trängselskatt för bilister på Västra Tvärgränd (som en parodi på trängselskatten i Stockholm).
Stadsnamnet Grönköping var en skämtsam benämning på den svenska och gärna självförhävande småstaden i allmänhet, som redan i slutet av 1800-talet användes av Albert Engström. Humor och ironi vill vara goda kännetecken för texterna, tillsammans med ett språk som redan från början skulle parodiera dåtidens svulstiga mediasvenska.
Tidningen illustreras uteslutande med passande fotografier och litografier från tiden cirka 1890–1920. Förutom tidningen har man även givit ut ett antal böcker, oftast antologier av redan publicerade artiklar.
Persongalleri [redigera]
- Balder, brandsto
- Donald Beaumaré, klippekonom
- Paulus U. Bergström, polismästare
- Hilarius Boklund, kyrkoherde
- Hjördis 'Flabbs' Brunander, fröken
- Pontus Brunander, postmästare, Hjördis far
- Justus Brylén, godsägare, företräder (m)
- Ernst Clossemeyer, apotekare
- Joel Eriksson, stadsråd, företräder (s)
- Hilbert Florin, handelsträdgårdsmästare och lekmannapolitiker
- Gusten, industrirobot, F:a Låsar & Tänger
- T.F. Göransson, systemföreståndare
- Ludvig Hagvald, grundrektor, f.d. magister, företräder (fp)
- Eva-Lena Helmersson, informationsassistent
- Viking Helmersson, informationssekreterare, Eva-Lenas make
- Malte Janzzon, konstmålare
- Elmer Jigebring, t.f. ekonomichef, kommunal dylik
- Napoleon 'Nappe' Johnson, reservlöjtnant
- Alexis Jonsson, varudirektör, förestår Varuskrapan
- Karolina, polishund
- Jonas Krökén i Kröken, riksdagsman (c)
- Ebonius (Ebbe) Larsson, underhållningsentertainer
- Sofie Liljedotter, fröken, vördad stadsäldsta
- Fridolf Månsson, hemmansägare
- Kent-Göran Pall, arbetsförmedlingsföreståndare
- Agneta Palmodin, 27, konferensvärdinna, förestår Gökmassivets Konferenscentrum
- A. von Peiland, f.d. major
- Hildor Peterzohn, f.d. förrädare, företräder (v)
- Frida Pjälterud-Glad, socialpsykolog
- Emil Ruda, yngling
- Stina Stryparn Ruda, fotbollshuligan
- August Tert. Salvén, stadsläkare
- Engla Sjödin, fröken, förestår bag- och conditori
- Mårten Sjöqvist, stadens urbane borgmästare
- Tekla Sjöqvist, född Sparfhöök, borgmästarinna
- Ada A:son Susegård, leg. förf. & hemkonsulent
- Vilhelmina Unill, socialchefska
- Alfred Vestlund, skald, som använder pseudonymen A:lfr-d V:stl-nd
- Orvar Åkerström, bataljonsveterinär
- C.A. Östberg, klensmed, ägare till Firma Låsar & Tänger
