Grand Central Terminal

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 40°45′10.08″N 73°58′35.48″V / 40.7528000°N 73.9765222°V / 40.7528000; -73.9765222

Grand Central Terminal
Grand Central Station Main Concourse Jan 2006.jpg
Grand Central Terminal, januari 2006
Stationsinformation
Ort New York
Öppnade 1871
Ägare Metropolitan Transportation Authority
Trafiktyp Passagerare
Kapacitet
Nivåer 2
Spår under jord 67
41 spår övre plan
26 spår nedre plan
Passagerare per år 45 miljoner
Förbindelser
Anslutande linjer Metro-North Railroad
Danbury Branch
Harlem Line
Hudson Line
New Canaan Branch
New Haven Line
Metro-M.svg Grand Central – 42nd Street
NYCS-bull-trans-4.svg NYCS-bull-trans-5.svg NYCS-bull-trans-6.svg NYCS-bull-trans-7.svg NYCS-bull-trans-S.svg
NYCS IRT LexAve GrandCentral 6train.jpg
Stationsinformation
Stad New York, USA USA
Invigd 1904
Kapacitet
Antal plattformar 5 st
Förbindelser
Linje Lexington Avenue Line: NYCS-bull-trans-4.svg NYCS-bull-trans-5.svg NYCS-bull-trans-6.svg Flushing Line: NYCS-bull-trans-7.svg 42nd Street Shuttle: NYCS-bull-trans-S.svg
Föregående station NYCS-bull-trans-4.svg NYCS-bull-trans-6.svg: 51st Street
NYCS-bull-trans-4.svg NYCS-bull-trans-5.svg: Lexington Avenue / 59th Street
NYCS-bull-trans-7.svg: Fifth Avenue
NYCS-bull-trans-S.svg: Times Square
Efterföljande station NYCS-bull-trans-4.svg NYCS-bull-trans-6.svg: 33rd Street
NYCS-bull-trans-4.svg NYCS-bull-trans-5.svg: 14th Street – Union Square
NYCS-bull-trans-7.svg: Vernon Boulevard – Jackson Avenue
NYCS-bull-trans-S.svg: Slutstation

Grand Central Terminal (GCT) (äldre benämning Grand Central Station och ännu tidigare Grand Central Depot) är en pendeltågsterminal av säckstationstyp42nd Street och Park AvenueManhattan, New York. Stationen togs i drift 1871.

Grand Central Station var namnet på den station som innan dagens Terminal (motsvarande Centralstation) fanns på platsen och tjänade det privata järnvägsbolaget New York Central Railroad. Stationen var länge underdimensionerad och bestod främst av en mycket stor bangård täckandes större delen av dagens Park Avenue med tillhörande byggnader. Ett stort problem för järnvägsbolaget var den mycket bullriga och smutsiga miljö som bangården och dess koleldade ånglok bidrog till. När New York växte kraftigt under slutet av 1800-talet blev situationen ohållbar då oljudet och smutsen från stationen spred sig över hela staden. Det konkurrerande järnvägsbolaget Pennsylvania Railroad hade börjat att ta marknadsandelar från Central Railroad när man öppnat en ny centralstation intill Hudsonfloden och Central Railroad var tvungna att förbättra sin kapacitet genom navet New York City. Idén på en station under jord växte fram, en huvudstation i ett nytt eldrivet järnvägsnät. På detta sätt skulle man få bukt med både de stora bullerproblemen och även miljön i staden. Problemet var finansieringen, främst då New York City vägrade att skjuta till några skattemedel för byggnationen av den nya stationen. Problemet löste sig genom tanken på byggnation och säljande av innerstadsmark på det som då var bangårdsområde. Om stationen till största delen låg under jord skulle man inte behöva de enorma landareal som vid tiden täcktes av järnvägsspår. Resultatet blev byggnationen av Park Avenue med dess byggnader. Stationsbyggnaden stod klar 1907 och var då den största i hela världen, en position som den än idag innehar.

New York Transit Museum har ett mindre annex på stationen med en museishop. Själva museet ligger i Brooklyn.

Med 44 stycken plattformar och 67 spår, är stationen världens största, sett till antalet plattformar. Spåren är fördelade på två underjordiska våningar, 41 spår på det övre planet, och 26 på det nedre.

Tunnelbanestation Grand Central – 42nd Street[redigera | redigera wikitext]

Under Grand Central Terminal finns en stor tunnelbanecentral med flera tunnelbanelinjer. Stationen är den näst mest trafikerade i New Yorks tunnelbana. Den första delen av stationen invigdes redan 1904 åt Lexington Avenue Line, denna del tillhör idag 42nd Street Shuttle linjen. 1915 invigdes Flushing Lines station samt stationen på nuvarande Lexington Avenue Line år 1918.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]