Granlo

Granlo
Stadsdel
Granlo kyrka öster om gravfältet i Högom.
Granlo kyrka öster om gravfältet i Högom.
Kommun Sundsvalls kommun
Stad (tätort) Sundsvall
Stadsdelsområde Granlo
Distrikt Selångers distrikt
Koordinater 62°24′16″N 17°15′44″Ö / 62.40444°N 17.26222°Ö / 62.40444; 17.26222
Postort Sundsvall

Granlo är en stadsdel cirka 2 km väster om Sundsvalls centrum och har cirka 5 000 invånare. Östra delen domineras av villaområden medan västra Granlo består av stora bostadsrättsområden.

Människor har bott i området åtminstone i 1 500 år. Fram till 1940-talet, då de första villaområdena byggdes, var Granlo ett bondesamhälle, indelat i byarna Högom och Granlo. På 1940-talet byggdes även Högoms skola (utbyggd på 1960-talet). 1957 fick Granlo en stadsplan och efter detta började stadsdelen att byggas ut i snabbare takt. De stora bostadsrättsområdena vid Västra vägen och Vikingavägen, samt centrumet, byggdes ut i slutet av 1960-talet. Dessa bostäder byggdes som en del av miljonprogrammet. Under 1950- och 1960-talen tillkom även många villaområden men sedan 1970-talet har inte mycket byggts. Istället byggdes Granloholm på vad som tidigare varit närliggande skogsmark.

Här finns de kända gravkullarna i Högom (Högomsmannen) samt Granlo kyrka som invigdes 1982 och som tillhör Selångers församling.

Service som finns är livsmedelsaffär, bensinstation, hälsocentral, apotek, pizzeria och frisör.[1]

2018 invigde Sundsvalls bangolfklubb sin nya äventyrsbana (Minigolf Open Standard, MOS-bana)[2] i centrum, där tidigare utomhusbadet Granloselet låg 19691992.[3]

Vid Högoms skola (grundskola till och med årskurs 6)[4] finns också en mindre idrottshall[5] samt en fritidsgård[6]. I Granlo finns tre förskolor.[7]

I början av september varje år anordnas en dag med bland annat tävling i drakflygning, ett samverkansprojekt mellan fritidsgården, Svenska kyrkan och Scouterna.[8]

Granlo BK var en framgångsrik idrottsförening som bland annat spelade i högsta serien i innebandy för herrar 2013–2016 men gick i konkurs 2018.

Under 1970- och 1980-talet fanns i centrum även ytterligare en livsmedelsaffär, postkontor, blomsterhandel, klädbutik, kembar och kiosk.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]