Grannelagsrätt

Från Wikipedia

Grannelagsrätt är en sammanfattning av de rättsregler som rör förhållandet mellan ägare eller innehavare av samma eller angränsande fastigheter. En fastighetsägare är för sina grannars skull till viss del begränsad i sitt förfogande över fastigheten. Det gäller bland annat allmänt hänsynstagande, skyldighet att låta en granne ta bort en gren som hänger över ägogränsen, skyldighet att förekomma skada vid grävningsarbeten, och skyldighet att ge tillträde till fastigheten vid byggnadsarbeten med mera.[1][2]

Viderboende och nabo[redigera | redigera wikitext]

I jordabalken i 1734 års lag definieras begreppen viderboende och nabo så att den som äger del i hus och tomt i stad hade viderboenderätt. Den som bodde därintill hade naborätt. Enligt doktrinen föll inte bara ägare av en viss del av en tomt eller fastighet under begreppet viderboende, det omfattade även den som ägde en ideell andel av en sådan.[3][4] Viderboende och nabor hade lösningsrätt till grannfastigheter. Denna lösningsrätt fanns kvar i Finland till utgången av år 1996.[5]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Grannelagsrätt i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
  2. ^ Carolina Gustavsson (2004). ”Tredimensionella fastigheter - en belysning utifrån jordabalkens grannelagsrätt” (på sve) (PDF). Lunds universitet. sid. 1. http://lup.lub.lu.se/student-papers/record/1557964/file/1564496.pdf. Läst 16 november 2012. 
  3. ^ Lagberedningen (1909). Lagberedningens förslag till jordabalk. 3, Förslag till jordabalk m. m.. Stockholm. Libris 784027. http://sv.wikisource.org/wiki/Lagberedningens_f%C3%B6rslag_till_jordabalk_III/Motiv#1721 
  4. ^ Sweriges rikes lag gillad och antagen på riksdagen åhr 1734: Faksimiledition efter 1736 års originaluppl.. Malmö: J. Kroon. 1941[1736]. Libris 1429929. http://sv.wikisource.org/wiki/Jordabalken#JB_7:2 
  5. ^ ”Lag om införande av jordabalken 12.4.1995/541” (på sve). Finlex. http://www.finlex.fi/sv/laki/ajantasa/1995/19950541. Läst 16 november 2012. ”På sådan talan om viderboendes och nabos lösningsrätt som har anhängiggjorts innan nya jordabalken trätt i kraft skall tillämpas de tidigare stadgandena.”