Gravitonastronomi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vakumpump och ledningstrumma för laserstrålen på TAMA300

Gravitonastronomi är en spirande gren av observationell astronomi som syftar till att använda gravitationsvågor (pyttesmå störningar i rumtiden, vilka förutsades av Einstein's allmänna relativitetsteori) för att samla in observationella data om celesta objekt som neutronstjärnor och förmenta svarta hål, om händelser som supernovor och om ett tidigt universum kort efter den förmenta Stora smällen. Begreppet gravitonastronomi är bildat analogt med fotonastronomi och neutrinoastronomi. Gravitationsvågor har hitintills endast detekterats indirekt och gravitonastronomi framstår därför mer som en lovande möjlighet än ett faktum. Med tanke på att gravitationsstrålningens budbärarkvantum gravitonen ännu inte experimentellt iakttagits och den svårfångade kvantgravitationen likaså består av teoretiska koncept, är det lika korrekt, men omständligare, att använda uttrycket gravitationsvågsastronomi.

Likväl finns det ett antal gravitationsvågsdetektorer i drift med syftet att göra gravitonastronomi till en realitet. Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory eller LIGO, ett samarbetsprojekt mellan MIT och CalTech har tagit täten inom detta nya forskningsfält tillsammans med de lika ambitiösa projekten LISA, VIRGO, GEO 600 och de japanska TAMA 300 och KAGRA. Sökandet efter gravitationsvågor utlovar att komplettera den observationella fotonastronomin.[1]

Noter och referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Thorne, Kip S. (1995), Gravitational radiation, arXiv:gr-qc/9506086 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]