Gravitonastronomi
Gravitonastronomi är en spirande gren av observationell astronomi som syftar till att använda gravitationsvågor (pyttesmå störningar i rumtiden, vilka förutsades av Einstein's allmänna relativitetsteori) för att samla in observationella data om celesta objekt som neutronstjärnor och förmenta svarta hål, om händelser som supernovor och om ett tidigt universum kort efter den förmenta Stora smällen. Begreppet gravitonastronomi är bildat analogt med fotonastronomi och neutrinoastronomi. Gravitationsvågor har hitintills endast detekterats indirekt och gravitonastronomi framstår därför mer som en en lovande möjlighet än ett faktum. Med tanke på att gravitationsstrålningens budbärarkvantum gravitonen ännu inte experimentellt iakttagits och den svårfångade kvantgravitationen likaså består av teoretiska koncept, är det lika korrekt, men omständligare, att använda uttrycket gravitationsvågsastronomi.
Likväl finns det ett antal gravitationsvågsdetektorer i drift med syftet att göra gravitonastronomi till en realitet. Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory eller LIGO, ett samarbetsprojekt mellan MIT och CalTech har tagit täten inom detta nya forskningsfält tillsammans med de lika ambitiösa projekten LISA, VIRGO, TAMA 300 och GEO 600. Sökandet efter gravitationsvågor utlovar att komplettera den observationella fotonastronomin.[1]
Noter och referenser [redigera]
- ^ Thorne, Kip S. (1995), Gravitational radiation, Mall:Arxiv
- Denna artikel är delvis baserad på material från kinesiska wikipedia.
- Lars Bergström & Ariel Goobar, Cosmology and Particle Astrophysics, 2:nd ed. Springer (2004), kapitel 15. ISBN 3-540-43128-4
Externa länkar [redigera]
