Greifswald

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 54°5′N 13°23′Ö / 54.083°N 13.383°Ö / 54.083; 13.383
Greifswald
Ort
Rådhuset
Rådhuset
Wappen Greifswald.svg
Greifswalds vapen
Land  Tyskland
Förbundsland Mecklenburg-Vorpommern
Kreis Landkreis Vorpommern-Greifswald
Koordinater 54°5′N 13°23′Ö / 54.083°N 13.383°Ö / 54.083; 13.383
Yta 50,51 km² (2011)[1]
Folkmängd 55 949 (2011)[2]
Befolkningstäthet 1 108 inv./km²
Borgmästare Arthur König (CDU)
Postnummer 17487, 17489, 17491, 17493
Riktnummer 3834
Registreringsskylt HGW
Kommunkod 13 0 75 039
Greifswalds läge  i Tyskland
Red pog.svg
Greifswalds läge i Tyskland
Webbplats: www.greifswald.de
Greifswalder Bodden och Tysklands största öar Rügen och Usedom.

Greifswald är en stad i den tyska delstaten Mecklenburg-Vorpommern, belägen vid Östersjökusten. Greifswald var som del av Svenska Pommern i svensk ägo från den Westfaliska freden 1648 till 1815, då området avträddes till Preussen för en större summa pengar. Greifswald har drygt 50 000 invånare. Greifswalds universitet grundades 1456. Staden ligger ca 250 kilometer norr om Berlin och 250 km öster om Hamburg.


Geografiskt läge[redigera | redigera wikitext]

Greifswald ligger mellan öarna Rügen och Usedom vid ån Rycks mynning i Dänische Wiek, en vik i den grunda bukten Greifswalder Bodden. Området kring Greifswald är flackt, där terrängen endast på få ställen reser sig mer än 20 meter över havet. De högsta kullarna ligger söder om staden; den högsta är den i naturreservatet Eldena belägna Ebertberg, med en höjd av 29,5 meter över havet. Norr om ån Ryck är terrängen bitvis sank, varför större delen av staden ligger söder om Ryck.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1815[redigera | redigera wikitext]

Greifswald började anläggas som kolonisation vid saltkälleområdet vid Ryck från cistencienserklostret Eldena 1241, och erhöll stadsrättigheter 1250. Staden anslöt sig 1278 till privilegierna för de tyska städer som senare skulle bilda Hansan. 1451 kodifierades dess fria författning av borgmästaren Rubenow. På hans initiativ grundades stadens universitet år 1456. 1631 erövrades Greifswald av svenskarna. Staden ingick som en del i Svenska Pommern under åren 16481815. Under svenska tiden var staden flera gånger utsatt för belägringar och erövringar, 1659, 1678-79, 1711-20 och 1807.[3] Universitetets nuvarande huvudbyggnad tillkom under svensktiden på 1740-talet, då för övrigt många svenskar studerade där. I universitetsaulan som andas senbarock hänger en stor bild på Gustav III. Svenska studenter som Lasse Lucidor och lärare som Thomas Thorild (verksam där 1795-1808) trivdes i Greifswald under svensktiden. Andra kända lärare under denna tid var Ernst Moritz Arndt.[3]

Förutom universitet fanns här under svensktiden säte för hovrätten och generalsuperintendenten, tre sockenkyrkor och en trivalskola.[4]

Caspar David Friedrich föddes 1774 i Greifswald.

1815 till idag[redigera | redigera wikitext]

När området blev preussiska växte staden och universitetet starkt. Bland andra Reichskanzlern Bernhard von Bülow tog sin juristexamen i Greifswald.

Åren 1941–1945 var Åke Ohlmarks lärare vid universitetet. Han lämnade sin post för att återvända till Sverige ett par veckor innan Sovjetunionens armé intog staden under andra världskriget. Han återvände inte efter krigsslutet, eftersom han var emot det då införda kommunistiska styret.

Greifswald kom att ligga i den sovjetiska ockupationszonen, som sedan blev Östtyskland. Staden hade klarat kriget utan större skador, men förföll alltmer: många äldre byggnader blev obeboeliga, och en hel del revs.

Efter Tysklands återförening har stora insatser gjorts för att renovera och återuppbygga staden. Under 1990-talet tredubblade universitetets studentantal. Däremot har några tusen invånare flyttat eftersom arbetslösheten i östra Tyskland varit högre än i de västra delarna av landen. Idag har Greifswald ett av Tysklands lägsta åldersgenomsnitt och är en bra studentstad. En förening för svenskar har bildats och den största festivalen om nordisk kultur utanför de nordiska länderna (Nordischer Klang) arrangeras i Greifswald varje år.

Bild från demonstration i Berlin 1990, före stängingen av Greifswaldverket.

20 km från Greifswald ligger Lubmin, platsen för det nu övergivna och delvis avvecklade Greifswalds kärnkraftverk, som levererade ca 10% av den el som krävdes i DDR och höll mer än 10.000 av Greifswalds invånare sysselsatta.

Historiska minnesmärken[redigera | redigera wikitext]

I Greifswald finns bland annat följande historiska minnesmärken.

  • Marknadsplatsen med rådhuset, vilket har rådhuskällare med förtäringsmöjligheter. De äldsta byggnaderna runt torget är från sista hälften av 1300-talet eller första halvan av 1400-talet.
  • Stadsmuren, delar finns kvar med bland annat befästningsanläggningar från svensktiden.
  • Katedralen Sankt Nikolai, en av de intressantaste tegelkyrkorna i Mecklenburg-Vorpommern och domkyrka för pommerska evangeliska kyrkan. Byggd under 1300-talet, och utvidgad under 1400-talet. I det nästan 100 meter höga västliga tornet kan man klättra till en 60 meter hög utsiktspunkt.
  • Sankt Marien kyrkan, byggd under 1300-talet. En koloss i rött tegel med ett mäktigt inre med imponerande valv. Predikstolen är från 1587.
  • Sankt Jacobikyrkan, byggd under senmedeltiden.
  • Stadsmuseet, inrymt i resterna av ett gammalt franciskanerkonvent. Här finns tavlor – målningar, akvareller och teckningar – av stadens berömde son Caspar David Friedrich, en av romantikens stora konstnärer. Hans bilder från norra Tyskland är klassiska.
  • Klosterruinen Eldena, belägen några kilometer öster om stadskärnan, grundades 1199 av cisterciensermunkar, som därmed lade grunden för den framtida staden Greifswald. Klostret lades ned vid reformationen 1535. Byggnaderna härjades 1637 av svenska trupper och förföll sedan.
Greifswalds marknadsplats.

Kulturliv[redigera | redigera wikitext]

Varje år hålls musikfestivalerna Nordischer Klang och Greifswalder Bachwoche.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling i Greifswald

Källa: [5], [6],[7], [8],[9]

Kända personer som bott (eller bor) på orten[redigera | redigera wikitext]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Gemeinden ab 5 000 Einwohnern am 31.12.2011” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/07Gemeinden.xls?__blob=publicationFile. Läst 8 juni 2013. 
  2. ^ ”Alle politisch selbständigen Gemeinden in Deutschland nach Bevölkerung am 31.12.2011 auf Grundlage des Zensus 2011 und früherer Zählungen” (på tyska) (Excel). Destatis Statistisches Bundesamt. https://www.destatis.de/DE/ZahlenFakten/LaenderRegionen/Regionales/Gemeindeverzeichnis/Administrativ/Aktuell/Zensus_Gemeinden.xls;jsessionid=494E8C2A1D89981EAFD68B1F7CE067EC.cae1?__blob=publicationFile. Läst 7 juni 2013. 
  3. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  4. ^ Utförlig geografie. Sednare bandet, inefattande Wolfenbüttelska Liniens Land, Bäjerska, Schwabiska, Frankiska, Kur-Rhenska, Öfra Rhenska, Westfaliska, Nedra Sachsiska, Öfra Sachsiska Kretsarne, och Omedelbara Riksländerne i Tyskland, samt Preussiska Herraväldet, Daniel Djurberg 1785
  5. ^ Folkmängd 1816, 1852 och 1939: Lexikon Mecklenburg-Vorpommern, Hinstorff Verlag, 1. Auflage 2007, ISBN 978-3-356-01092-3
  6. ^ Folkmängd 1875 i Nordisk familjebok (1:a upplagan)
  7. ^ Folkmängd 1905 i Nordisk familjebok (andra upplagan)
  8. ^ Folkmängd 31.12.1990, 1995, 2000 och 2005 SIS-Online Databas, Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån)
  9. ^ Mecklenburg-Vorpommern Statistisches Amt (M-V statistiska centralbyrån: folkmängd 31 december 2010) Folkmängd 31 december 2010

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]