Grekisk nationalism

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Grekisk nationalism även kallad hellenism eller nyhellenism har sina rötter i uppkomsten av nationalismen i Europa under 1800-talet, och präglades av kampen för självständighet mot det Osmanska riket, vilket kulminerade i det grekiska frihetskriget (1821-1829), med hjälp av europeiska romantiska filhellener som Lord Byron. Ethniki Etairia (en grekiskt nationalistisk organisation) anses vara ansvarig för utbrottet av det grekisk-turkiska kriget 1897.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under sin historia har grekisk nationalism sett ortodoxa kristna albaner, vlacher, bulgarer och makedonier som grupper som skulle kunna assimileras i den grekiska nationen [1]. Den grekiska irredentismen, " Megali Idea" drabbats av ett bakslag i det grek-turkiska kriget (1919-1922) och det grekiska folkmordet. Sedan dess har grekisk-turkiska relationer präglats av spänningar mellan den grekiska och turkiska nationalismen som kulminerade under cypernkrisen 1974. Den grekisk-ortodoxa kyrkan (Greklands nationella kyrka) har varit en populär källa till grekisk nationalism.

Nationalismen har haft en betydande roll i grekisk politik under det ett och ett halvt århundrade som den grekiska staten har existerat.

Hellenismen[redigera | redigera wikitext]

Greklands nationella ideologi Hellenismen[2][3], formulerar synen på den grekiska historien, kulturen och idén, är en kraftfull ideologi för greker [4]. Grekiska intellektuella insåg tidigt att Fenix myten var för svagt att stötta en nationell ideologi i Grekland. Därför kom Hellenismen som kulturell tänkesätt att likställas med ”återfödelsen” av det klassiska Grekland, vilket resulterar i den ofrånkomliga utgallringen av alla perioder däremellan. De glömda perioderna behandlas som ”tomma sidor” som ska fyllas med den ”verkliga” grekiska historien [5].

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Panhellenism

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Çaǧaptay, Soner (2006). Islam, secularism, and nationalism in modern Turkey: who is a Turk?. Taylor & Francis. sid. 161. ISBN 9780415384582. http://books.google.com/books?id=C0xU7NjkkqAC&pg=PA161&dq=Greek+nationalism+%2B+Orthodox&hl=en&ei=RynqTKX6HYTMswb12onYCQ&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=6&ved=0CDoQ6AEwBQ#v=onepage&q=Greek%20nationalism%20%2B%20Orthodox&f=false. Läst 22 november 2010 
  2. ^ Groen, Basilus Jacobus (2 juni 1998). ”Nationalism and Reconciliation: Orthodoxy in the Balkans, Religion, State & Society, Vol. 26, No. 2”. Keston Institut genom Biblical Studies.org.uk. http://www.biblicalstudies.org.uk/pdf/rss/26-2_111.pdf. Läst 26 november 2011. ”The Greek Orthodox Church confuses 'Hellenism', which is a nationalistic concept, with 'Christian Hellenism', which refers to Orthodox theology, worship and spirituality, sid 116” Okänd parameter isbn
  3. ^ ”Hellenism and its near past. What is Hellenism?”. DIELLI. http://zeus10.webs.com/. Läst 26 november 2011. ”what Hellenism really is: an ideology” 
  4. ^ Zacharia, Katerina (2008). ”Hellenisms: culture, identity, and ethnicity from antiquity to modernity”. Ashgate Publishing Company, USA. http://books.google.se/books?id=H1fGJRxUG6wC&printsec=frontcover&source=gbs_ge_summary_r&cad=0#v=onepage&q&f=false. Läst 10 februari 2011. ”Hellenism as the embodiment of the Greek history, culture and spirit become a powerful ideology for Greeks, sid. 217” Okänd parameter isbn
  5. ^ Kopeček, Michal (2007). ”Discourses of collective identity in Central and Southeast Europe (1770-1945),s 73”. Central European University Press. http://books.google.se/books?id=TpPWvubBL0MC&pg=PA73&dq=phoenix#v=onepage&q=phoenix%20Hellenism&f=false. Läst 14 februari 2011. ”Thus, as Greek intellectuals soon realized the phoenix myth proved too weak to support a national ideology. For ´Hellenism´ as a cultural discourse corresponded to the ´revival´ of ancient Greece, which resulted in the inevitable rejection of all the in-between periods. The forgotten periods were now treated as ´empty pages´ to be filled in. The silence was attributed to the religious prejudices of the Catholic West against Orthodox Byzantium an argument which in turn nurtured the Orthodox anti-Western trends. There was an obvious need for a narrative to replace the one coming from abroad. It was time for ´real´ Greek history to be written".” Okänd parameter isbn
  6. ^ http://umdiaspora.org/content/view/550/1/