Edvard Grieg
| Edvard Grieg | |
Edvard Grieg. Målning av Eilif Peterssen 1891.
|
|
| Information | |
|---|---|
| Född | 15 juni 1843 Bergen, Norge |
| Död | 4 september 1907 (64 år) Bergen, Norge |
| Epok/stil | Romantik |
| Instrument | Piano |
Edvard Hagerup Grieg (uttalas Grigg), född 15 juni 1843 i Bergen, död där 4 september 1907, var en norsk kompositör.
Innehåll |
[redigera] Uppväxt och studier
Grieg fick sin första musikaliska skolning av sin mor, Gesine, som blev hans första pianolärare. Violinisten Ole Bull, som var en nära vän till familjen Grieg, övertygade föräldrarna om att sonen hade en framtid inom musiken och vid femton års ålder flyttade Edvard Grieg 1858 till Leipzig för studier vid stadens konservatorium för bland andra Ignaz Moscheles och Carl Reinecke. Medan undervisningen främt innebar studier i äldre kompositörer studerade han på egen hand verk av kompositörer som Frédéric Chopin, Robert Schumann och Carl Reinecke.[1] År 1861 gav han sin första konsert i Karlshamn i Blekinge. En del källor gör gällande att Grieg då förälskade sig i Therese von Berg, dotter till flaggpunschens skapare, dock utan att det ledde till något förhållande, eftersom Thereses far satte sig emot det.
Sedan Grieg utexamenierades från konservatoriet i Leipzig 1862 bodde han under ett år i hemstaden Bergen.[2] I maj 1862 gjorde Grieg sitt första egna framträdande med en konsert i Bergen och framförde då egna tonsättningar. Åren 1863 till 1865 var Grieg bosatt i Köpenhamn. Där inspirerades han av danska komponister som Griegs egen lärare Gade och Hartmann. Grieg präglades av den nationalromantiska strömningen och hans intresse för att fylla musiken med ett nordiska klanger väcktes. Han lärde känna Rikard Nordraak, den tidens ledande norska tonsättare, senare känd som upphovsman till musiken till nationalsången. I juli 1864 uppfördes Griegs första större egna orkesterverk på Köpenhamns Tivoli: Symfoni i c-moll. Vid två tillfällen mötte han bland annat Franz Liszt.
Grieg gifte sig med sin kusin Nina Hagerup försommaren 1867, som redan före giftermålet som sångerska följt Grip på hans kosertresor i Skandinavien och Tyskland. Grieg uppträdde även i Wien, Rom, Paris, London och Sankt Petersburg.[3] Året därpå föddes parets första och enda barn, Alexandra. Tretton månader gammal avled hon i sjukdom. Edvard och Nina reste då till Rom där kompositören träffade Liszt ännu en gång.
Hemkommen efter två italienska studieresor 1865-66 och 1869, intiftade han 1871 Musikforeningen I Kristiania 1871 och ledde denna under 4 år. Nu erhöll han också offentligt tonsättargage och från 1874 och 1877 till Loftshus i Ullensvang. 1880-82 förestod Grieg Harmoniens konserter i Bergen och slog sig 1885 varaktigt ned på villan Troldhaugen invid hemstaden, helt ägnande sig åt komposition. Ända fram till sina sista år företog han som pianist och dirigent konsertresor i Skandinavien.[4]
På hösten 1907 avled Grieg efter en lång tids sjukdom. Tusentals människor hyllade honom på gatorna i hans hemstad när begravningen ägde rum.
Grieg bidrog starkt till att återskapa den norska nationalidentiteten. Norge hade sedan medeltiden existerat i skuggan av Danmark. Under 1800-talet ville man frigöra sig och skapa en ren norsk identitet. Det norska språket rensades från danska och tyska. Författare och kompositörer knöt an till den norska historien och lyfte fram det som ansågs vara typiskt norskt. Två nationella drag präglar Griegs musik och gör honom till en nationalromantiker, den norska folkmusiken och den norska naturen. Fjordar, fjäll och de stora vidderna, rytmen från den norska folkmusiken vävdes in i Griegs verk. Hans verk kom även att lanseras som en egen norsk musik.
Edvard Grieg var tidig att spela in sin musik på skiva. Redan 1903 spelade han in en skiva på föregångaren till förlaget EMI, The Gramophone & Typewriter Co., Ltd[5]. Grieg var mycket teknisk intresserad och tog tekniken till hjälp för att sprida sin musik.
[redigera] Verk
Några av hans mest kända verk är musiken till Henrik Ibsens pjäs Peer Gynt (där bland annat I bergakungens sal ingår), Våren (op.34) och pianokonserten i a-moll (op.16).
[redigera] Haugtussa
Haugtussa är en sångcykel komponerad år 1895 som innehåller åtta sånger med texter av Arne Garborg. Grieg arbetade med flera texter men det var bara åtta som blev färdiga och gavs ut. Han hade också planer på att utveckla verken och skriva för orkester likt han gjorde med Peer Gynt men det förblev en sångcykel. Haugtussa förtäljer vad som händer när sexualiteten vaknar i oss. Berättelsen handlar om Veslemøj, en 15-16 år gammal fäbodjänta och sångerna beskriver kärlek och svek, svart raseri och vägen till försoning.
[redigera] Referenser
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ http://www.andsnes.com/newsstory.php?nid=120
[redigera] Externa länkar
- Grieg-samlingen ved Bergen Off. Bibliotek
- Edvard Grieg på Internet Movie Database (engelska)
- Fria noter av Grieg i International Music Score Library Project
- Edvard Grieg i Libris
- Edvard Grieg på Svensk Filmdatabas
