Gripenhielm

Från Wikipedia
Gripenhielm
UrsprungSkövde, Västergötland
Rappestad, Östergötland
Sverige Sverige
Upphöjd1673 (Friherrlig)
SätesgårdGripenhielmska malmgården
Örneholm
Adlad1660
SynonymFigrelius
Besläktade ätterGripendahl
Leijonstierna
Sverige Sveriges riddarhus
IntroduceradOkänt.
GradAdlig ätt nr okänt.
† Utslocknad i Sverige
Utslocknad1759
SvärdssidanRyttmästaren Nils Gripenhielm

Gripenhielm var en svensk friherrlig släkt som tidigare hette Figrelius, befryndad med ätterna Gripendahl och Leijonstierna.

Gripenhielmska malmgården var Emund Gripenhielms hem på 1670-talet.

Ätten härstammar från skolrektorn i Skövde, sedermera kyrkoherden i Rappestad i Östergötland Nicolaus Edmundi. Hans hustru Margareta Nilsdotter var dotter till prosten Nicolaus Hemmingi som undertecknade beslutet från Uppsala möte, och sades förr ha varit befryndad med släkten Forelius vilket dock har omkullkastats. Nicolaus Hemmingi blev far till Daniel Figrelius, adlad Leijonstierna, farfar till Nils, adlad Gripendahl, samt far till Brita vars söner upptog moderns släktnamn Figrelius, och den ovan nämnda Margareta som gifte sig med kyrkoherden Nicolaus Edmundi. Deras barn upptog också släktnamnet Figrelius via modern. En av dessa var Sara Edmundi Figrelia som gifte sig med Magnus Nicolai Celsius och blev stammoder till släkten Celsius.

Ett annat barn, Edmund Figrelius, var professor i historia vid universitetet i Uppsala och slutligen häradshövding i Österbotten[1]. Han var först gift med ärkebiskoparna Johannes Canuti Lenaeus dotter och Petrus Kenicius dotterdotter Barbara Lenaea Clo som tillhörde Bureätten. Hans andra äktenskap med Anna Rålamb var barnlöst. Släkten adlades 1660 på namnet Gripenhielm med denne Edmund, som 1673, samma år han ingick sitt andra äktenskap, upphöjdes till friherre med Örneholm som friherreskap och ägde därtill flera andra gods, däribland ett hus med praktfull trädgård på Kungsholmen i Stockholm.

Ätten utslocknade på svärdssidan med ryttmästaren Nils Gripenhielm år 1759.

Betydelsefulla medlemmar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenskt biografiskt lexikon, Stockholm 1964 och 1967
  • Gabriel Anrep, Svenska adelns Ättar-taflor, volym 2