Grisbuktsinvasionen
| Grisbuktsinvasionen | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Del av Kalla kriget | |||||||
 Karta som visar platsen för Grisbukten. |
|||||||
|
|||||||
| Stridande | |||||||
 Kuba |
 USA Exilkubaner |
||||||
| Befälhavare/ledare | |||||||
| Fidel Castro José Ramón Fernández Juan Almeida Bosque Che Guevara[1][2] Efigenio Ameijeiras |
John F. Kennedy |
||||||
| Styrka | |||||||
| ca 25 000 armésoldater[3] ca 200 000 milismän[3][4] ca 9 000 beväpnade poliser[3][4] |
ca 1 500 marktrupper | ||||||
| Förluster | |||||||
| 176 döda ca 4 000 skadade |
118 döda 1 202 tillfångatagna |
||||||
Grisbuktsinvasionen var ett misslyckat försök att invadera Kuba av exilkubaner tränade av CIA genom landsättning i Grisbukten.
Innehåll |
Händelseförlopp [redigera]
Den 17 april 1961 försökte en styrka bestående av 1 500 exilkubaner invadera Kuba för att störta Castroregimen genom att landstiga vid Grisbukten. Invasionsförsöket var ett fiasko och styrkan besegrades av Castros trupper efter tre dagar. 100 exilkubaner hade dödats och de resterande 1400 fängslats. Främsta skälet till att de blev besegrade ligger i att de väntade hjälp från USA i form av bombplan. Bombplanen hade blivit nedrustade för att se ut som civila flygplan, detta gav dem ett bra kamouflage.
Bombplanen misslyckades med att förstöra alla Kubas flygplan, senare försök med plan som skulle bomba resterande plan på Kuba misslyckades också då de istället blev nedskjutna av Castros trupper. Amerikanska staten backade till en början från inblandning men köpte sedan tillbaks exilkubanerna ur Castros händer.
Invasionsstyrkan hade rekryterats bland kubanska Castro-motståndare som levde i exil i framförallt Florida. Där utrustades, tränades och finansierades den av amerikanska CIA.
Efterspel [redigera]
De soldater som inte dog i aktionen blev tillbakaskickade till USA efter att USA skickat över bistånd i form av barnmat och mediciner till ett värde av 53 miljoner Dollar[5]. Forskning av Irving Janis har föreslagit att fenomenet grupptänkande i stor utsträckning drabbade de inblandade inför invasionen och detta kan ha bidragit till att hela aktionen misslyckades som den gjorde[6].
Referenser [redigera]
- ^ Kellner, Douglas (1989) (på engelska). Ernesto "Che" Guevara (World Leaders Past & Present). Chelsea House Publishers. Sid. 69–70. ISBN 1-55546-835-7. ”Historians give Guevara, who was director of instruction for Cuba's armed forces, a share of credit for the victory”
- ^ Szulc, Tad (1986) (på engelska). Fidel - A Critical Portrait. Hutchinson. Sid. 450. ISBN 0-09-172602-6. ”The revolutionaries won because Castro's strategy was vastly superior to the CIA's; because the revolutionary morale was high; and because Che Guevara as the head of the militia training program and Fernández as commander of the militia officers' school, had done so well in preparing 200,000 men and women for war.”
- ^ [a b c] Szulc, Tad (1986) (på engelska). Fidel - A Critical Portrait. Hutchinson. ISBN 0-09-172602-6
- ^ [a b] ”Dokument 19, 24, 35, 245, 271” (på engelska). Foreign Relations of the United States 1961-1963. X Cuba, 1961-1962. US Department of State. http://www.fas.org/irp/ops/policy/docs/frusX/index.html
- ^ http://www.jfklibrary.org/JFK/JFK-in-History/The-Bay-of-Pigs.aspx
- ^ Arnold, J. (2010), s.506
Externa länkar [redigera]
- Wikimedia Commons har media som rör Grisbuktsinvasionen.
- (engelska) Bay of Pigs: Invasion and Aftermath — av Life (tidskrift)
