Grisslehamn
| Grisslehamn | |
| Tätort | |
 Grisslehamns hamn. Hamninloppet med färjeterminalen (den röda byggnaden) samt Hotell Havsbaden (den vita byggnaden i bakgrunden).
|
|
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Stockholms län |
| Kommun | Norrtälje kommun |
| Församling | Väddö församling |
| Koordinater | |
| Area | 122 hektar |
| Folkmängd | 249 (2010) |
| Befolkningstäthet | 2,04 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| Postnummer | 760 45 |
| Riktnummer | 0175 |
| Tätortskod | 0168 |
  Grisslehamns läge i Stockholms län
|
|
 |
|
| Befolknings- och arealfakta från SCB[1] | |
Grisslehamn är en tätort och hamnplats vid Ålands hav, inom Norrtälje kommun, Stockholms län.
Innehåll |
[redigera] Historia
[redigera] Förhistoria
Det ursprungliga Grisslehamn, idag kallat Gamla Grisslehamn och lokaliserat ett par mil söder om dagens Grisslehamn, nämns i historiska handingar första gången 1376 rörande postgången till Finland via Åland. Man tror emellertid att postturerna pågått redan långt dessförinnan.
Posthanteringen var under långa tider den viktigaste sysselsättningen för Grisslehamnsborna vid sidan av fisket. Verksamheten hade dessutom en mycket stor betydelse för Kronan då det var av yttersta vikt att få fram viktiga kungliga påbud vid krig såväl som fred.
Den gamla postvägen organiserades mer i deltajl efter ett beslut 1638 på initiativ av rikskanslern Axel Oxenstierna. Detta beslut innebar att för varje varannan eller var tredje mil skulle ett så kallat posthemman inrättas där dess innehavare (post(rote)bonden) hade ansvar för att motta och föra vidare posten till nästa posthemman.
Arbetet var slitsamt och ibland farligt, framförallt på vintern och i synnerhet för de postbönder som hade ansvaret för att transportera posten över havet från Grisslehamn. Inte sällan hände olyckor i samband med dessa transporter, ibland med dödlig utgång.
[redigera] 1700-talet - Grisslehamn flyttas
När en brand ödelade Grisslehamn 1754 bestämde Kronan att flytta Grisslehamn till dagens plats ett par mil norr om den gamla platsen. Det ursprungliga Grisslehamn kallades därefter Gamla Grisslehamn. Det viktigaste skälet att flytta byn var att den nya platsen hade en kortare sträcka över Ålands hav till Eckerö på Åland vilket underlättade postroteböndernas överfart något. På den nya platsen uppfördes ett nytt posthus (se bild till vänster) och militärkasern (nedlagd 1869). Posthuset, som 1756 uppfördes efter ritningar av Carl Fredrik Adelcrantz, är det äldsta i sitt slag uppfört endast för postens verksamhet.
[redigera] 1800-talet
Under kriget mot Ryssland 1808-1809 var Grisslehamn åter i centrum. Kommendanten på Åland, friherre Georg Carl von Döbeln flydde till Grisslehamn då ryssarna under general Kulnev invaderade ön. Kulnev förföljde von Döbeln över isen mot Grisslehamn men innan denne nådde byn utrymdes von Döbelns styrka till Älmsta så när på en mindre enhet under en ung fänrik. Denne möte Kulnev som hotade att bränna ner Grisslehamn om han inte drog sig tillbaka ett par kilometer. Efter en kortare betänketid drog sig fänriken undan trots att han riskerade krigsrätt. Kulnev stannade dock inte länge utan utrymde strax därefter Grisslehamn som därmed hade räddats.
Till minne av de stupade soldaterna och försvaret av Grisslehamn den 19 mars 1809 har man uppfört en staty i hamnen föreställande en hatt, inspirerad av Upplands regementes uniformshatt.
[redigera] 1900-talet
Vid sekelskiftet 1800-1900 ersattes postrodden av ångbåtstrafik, men postrodden lever kvar som tävling än idag.
Därefter blev det nyöppnade Hotell Havsbaden (1903) spa-verksamhet den viktigaste inkomstkällan. Hotellet, som hade karaktären av att vara en sommarrekreationsort med varma bad, ligger vid mynningen mot Ålands hav med storslagen utsikt. Verksamheten fick ett snabbt uppsving och redan 1907 räknades 1 300 sommargäster..[2] Även om hotellet fortfarande bedriver verksamhet, inte minst som konferenshotell, så har den inkomstbringande färjetrafiken med Eckerölinjen och de ökande antalet sommargäster betytt mest för ekonomin de senaste tre decennierna. Eckerölinjen, som trafikerar sträckan Grisslehamn-Eckerö på Åland, är idag kanske det som mest förknippas med Grisslehamn.
[redigera] Kulturen i Grisslehamn
Ur kulturellt hänseende har Grisslehamn även spelat en icke obetydlig roll. Mest känd av de kulturpersonlighter som bott här är författaren, konstnären och tecknaren Albert Engström (1869-1940). Han införskaffade år 1900 fastigheten Augustberg inte långt från posthuset som han gjorde till sitt boningshus och som i dag är ett museum över hans liv. Även ett stall som tillhörde huset finns ännu kvar och tjänar idag som sommarcaféet "Kalaset".
Mest bekant är ändå hans ateljé belägen på klipporna mot havet vid Engströmsviken på någon minuts promenad från boningshuset. Den lilla röda ateljén, något större än en friggebod, uppfördes 1906 efter ritningar av Carl Hagsten och Engström själv.[3] Karaktäristiskt för den kulturminnesmärkta byggnaden är att den sida som vetter mot havet blev vitmålad i stället för röd för att tjäna som sjömärke (se bild). Till hans hem och ateljé kom många av hans vänner på besök ur dåtidens kulturella toppskikt. Det var bland annat Carl Larsson, Anders Zorn, August Strindberg och Bruno Liljefors och även den tilltänkte mågen Evert Taube som blev inbjudna.
I Grisslehamn har även verkat och verkar andra mer eller mindre kända kulturpersonlighter som konstnären Karl "Xylografen" Andersson - som var nära vän till Engström - sångaren Cacka Israelsson samt den kända roslagskonstnären Jan Englund. Från Grisslehamn kommer även skådespelaren Krister Henriksson. 2006 firade Grisslehamn sitt 250-årsjubileum.
[redigera] Bilder
-
MS Eckerö på Eckerölinjen i hamnen I Grisslehamn
[redigera] Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Grisslehamn 1960–2010[4] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1960 | 374 | |||
| 1965 | 367 | |||
| 1970 | 301 | |||
| 1975 | 312 | |||
| 1980 | 323 | |||
| 1990 | 278 | 120 | ||
| 1995 | 293 | 121 | ||
| 2000 | 288 | 122 | ||
| 2005 | 277 | 122 | ||
| 2010 | 249 | 122 | ||
[redigera] Se även
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Statistik från SCB: [1]
- ^ Nordisk familjebok, andra upplagan, Stockholm 1909
- ^ Stockholms länsmuseum
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2010”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
[redigera] Litteratur
- Broge Wilén, Postfärder över Ålands hav och de åländska öarna, 1988
- Jaakko Masonen, Suuri postitie Varsinais-Suomessa, 1990
- Jan Andersson, Postvägen över Åland, 1999
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Grisslehamn.
- Roslagen.se - Grisslehamn
- Grisslehamn Gård
- Mats Persgården i Grisslehamn
