Grottorna i Aggtelek karst och Slovakiska karst

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Världsarv
Grottorna i Aggtelek karst och Slovakiska karst
Domica Cave 22.jpg
Geografiskt läge
Koordinater 48°28′32.628″N 20°29′12.732″Ö / 48.47573000°N 20.48687000°Ö / 48.47573000; 20.48687000 (Aggtelek karst och Slovakiska karst)Koordinater: 48°28′32.628″N 20°29′12.732″Ö / 48.47573000°N 20.48687000°Ö / 48.47573000; 20.48687000 (Aggtelek karst och Slovakiska karst)
Land  Ungern och  Slovakien
Region* Europa och Nordamerika
Data
Typ Naturarv
Kriterier viii
Referens 725
Historik
Världsarv sedan 1995  (19:e mötet)
Utvidgat 2000
* Enligt Unescos indelning.

Grottorna i Aggtelek karst och Slovakiska karst är ett världsarv bestående av ett typiskt karstsystem i det tempererade området, som uppvisar en extremt ovanlig kombination av tropiska och glaciala klimateffekter. Detta gör det möjligt att studera geologisk historia över tiotals miljoner år. Varianter av formationer och det faktum att de alla är koncentrerade i ett begränsat området innebär att de 712 grottorna som idag identifierats utgör ett enastående exempel på en sedan länge pågående naturlig process.

Grottorna[redigera | redigera wikitext]

Världsarvet omfattar sju delar:

Baradla-Domica[redigera | redigera wikitext]

Grottkomplexet Baradla-Domica är 21 km långt med omkring en fjärdedel på den slovakiska sidan och resten i Ungern. Det första nedtecknade kommentaren om Baradla daterar sig till 1549 och sedan 1920 är det en turistattraktion. Ján Majko utforskade Domicagrottan (Slovakiska delen av komplexet) 1926 och turistvägen som öppnades 1932 är mer än 1700 meter lång. Grottan var befolkad så sent som för 5 000 f Kr och har är en viktig arkeologisk plats efter Bükkkulturen. Temperature in the Slovak part varies between 10°C and 12,3°C with a humidity above 95%.

Gombasekgrottan[redigera | redigera wikitext]

Gombasekgrottan upptäcktes 1951. 530 av 1 525 meter av dess längd är öppen för allmänheten sedan 1955. Grottan är även experimentellt använd för "speleotherapy" som ett sanatorium med fokus på luftvägssjukdomar tack vare en konstant temperatur på 9°C och en relativ luftfuktighet på hela 98 %. Geomorfologiskt är den en av de yngsta men icke desto mindre en av de mest imponerande grottorna i Slovakien med enastående dekorationer som gett grottan dess smeknamn "Sagogrottan"

Dobšinská isgrottan[redigera | redigera wikitext]

Dobšinská isgrottan lades till världsarv år 2000. Grottan upptäcktes 1870 av Eugen Ruffinyi, trots att grottans ingång var känd sedan länge. Efter att grottan öppnats upp för allmänheten året efter blev den 1887 den första elektriskt upplysta grottan i Europa. Omkring en tredjedel av dess längd på 1 483 meter är öppen från maj till september. Isens tjocklek på golvet når 25 meter med en yta på 11 200 m² vilket ger en uppskattad volym på 145 000 m³ is. Medeltemperaturen är -1°C och relativa luftfuktigheten mellan 96 och 99 %. Grottan är en av de vackraste och rikast dekorerade isgrottorna i världen.

Ochtinská aragonitgrottan[redigera | redigera wikitext]

Trots att Ochtinská aragonitgrottan endast är 300 meter lång med en turistled inte längre än 230 meter är grottan känd för sina ovanliga aragonitfyllningar då det hittills endast har hittats tre aragonitgrottor i världen. I den så kallade Vintergatssalen, som är grottans huvudattraktion, finns vita stråk och kluster av aragonit som skiner likt stjärnona i vår galax vintergatan. Grottan upptäcktes 1954 och öppnades för allmänheten 1972. Temperaturen i grottan är omkring 7°C med en relativ luftfuktighet på mellan 92 och 97 %.

Jasovskágrottan[redigera | redigera wikitext]

Jasovskágrottan var öppnades delvis för allmänheten 1846, vilket gör den till den första allmänt tillgängliga grottan i Slovakien. De lägre delarna utforskades 1922 till 1924. Mer än en tredjedel av dess längd på 2 148 meter är öppen för allmänheten. Peleolitiska och neolitiska arkeologiska artefakter hittades i grottan tillsammans med från Hallstattkulturen

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia

Galleri[redigera | redigera wikitext]