Grue (färg)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Grue och bleen är två konstgjorda predikat, framställda av filosofen Nelson Goodman för att illustrera en paradox som han lägger fram i sin bok Fact, Fiction and Forecast. Goodman kallar paradoxen för "induktionens nya gåta".

Definition[redigera | redigera wikitext]

Ett objekt, X, satisfierar grue om X är grönt och undersöktes före en viss tidpunkt t eller blått och inte undersöktes före t. t står för vilken godtycklig men bestämd tidpunkt i framtiden som helst. Bleen definieras på liknande sätt. Ett objekt, X, satisfierar bleen om X är blått och undersöktes innan t.

Paradoxen[redigera | redigera wikitext]

Vad är då problemet? Jo: alla smaragder vi hittills har upptäckt har varit gröna. Detta får oss att dra slutsatsen (genom induktion) att alla smaragder är gröna, och varje smaragd som upptäcks i framtiden kommer alltså också att vara grön. Goodman påpekade att det är lika sant (förutsatt att tidpunkten t ännu inte har kommit) att varje smaragd är grue. Varför antar vi inte då att de smaragderna som upptäcks efter t också kommer att vara grue, och varför ser vi inte på nästa smaragd som är grue som ytterligare bevis för den slutsatsen? Problemet är alltså att förklara varför.

Några svar på problemet[redigera | redigera wikitext]

Ett vanligt svar är att peka på den disjunktiva formen hos predikatet grue. Men Goodman visade på varför detta inte går. Vi skulle kunna definiera grön som "grue om den observeras före t och bleen annars" och likadant för blå. Om man förnekar denna definitionen måste man kunna ge ett bra argument därtill.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Där angavs följande referenser
  • Fact, Fiction, and Forecast. Cambridge, MA: Harvard UP, 1955. 2nd ed. Indianapolis: Bobbs-Merrill, 1965. 3rd. ed. Indianapolis: Bobbs-Merrill, 1973. 4th ed. Cambridge, MA: Harvard UP, 1983.