Grundämne

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Guld är ett grundämne.

Ordet grundämne eller element har två skilda men närbesläktade betydelser inom kemi och fysik:

a) ett ämne som endast innehåller atomer med samma antal protoner i atomkärnan. Exempel: "Denna ring består av grundämnet guld".
b) alla atomer som har samma antal protoner i kärnan, oavsett om de ingår i kemiska föreningar eller i grundämnet i betydelse a. Exempel: "Grundämnet kol finns i allt liv på jorden".

Av pedagogiska skäl och för att skapa tydlighet används ibland ordet atomslag för betydelse b, men detta är inte allmänt vedertaget.

Några vanliga exempel på grundämnen är väte, syre, svavel och guld i alla dess former. Alla ämnen som inte är grundämnen består av atomer eller joner från flera olika grundämnen i kemisk förening eller annat kompositionssätt.

Ett grundämne i betydelse a kan uppträda i olika faser, men även i olika allotropiska former. Syre i den vanliga allotropen O2 är exempelvis gasformigt vid normal temperatur och tryck, flytande under -183 °C och fast under -218 °C. Syre förekommer även som allotropen ozon, O3.

Olika grundämnen[redigera | redigera wikitext]

Alla grundämnen ingår i det periodiska systemet.

Det lättaste grundämnet är väte med den kemiska beteckningen H som står för hydrogen. Väte utgör tillsammans med helium de ursprungliga – och vanligaste – grundämnena i universum. Väte består av en proton och en elektron. Deuterium och tritium är väteisotoper med en respektive två neutroner.

Tyngre grundämnen uppstår genom fusionsprocesser i stjärnorna, eller vid radioaktivt sönderfall av än tyngre ämnen som uppstått vid sådana. Grundämnen tyngre än järn skapas endast vid supernovaexplosioner.

Förtydliganden[redigera | redigera wikitext]

Grundämne som atom[redigera | redigera wikitext]

Ordet grundämne kan användas självständigt på atomnivå om sammanhanget förhindrar misstolkning. Om man frågar vilket grundämne som har 32 protoner, skulle de allra flesta underförstå 32 protoner per atom. Man kan också säga att "syre är näst väte och helium det vanligaste grundämnet i universum"[1] och därvid räkna in allt syre som är bundet i kemiska föreningar. Ibland kan det dock bli förvirrande, till exempel om man skriver "En empirisk formel anger det relativa antalet grundämnen i ett ämne".

Atomslag[redigera | redigera wikitext]

För att undvika problemet ovan används ibland uttryck som atomslag, atomtyp eller atomsort, även om dessa inte har någon standardiserad betydelse. Även om en rimlig tolkning av orden i många fall är atomer som tillhör ett visst grundämne, kan ordet mycket väl användas även för alla atomer som tillhör en viss grupp i periodiska systemet (ädelgaserna, halogenerna, alkalimetallerna...) eller endast för atomer som tillhör en bestämd isotop (deuterium, kol-14, uran-235...).

Genom formuleringen att ett grundämne består av "atomer med samma antal protoner i atomkärnan" undviker man den oklarhet som finns i frasen "ett enda slags atomer".

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin, uppslagsord "syre", sid 596, spalt 2 andra stycket

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]