Grundton

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Grundtonen är en musikalisk term som kan syfta på

  • Första tonen i en skala, vilket bestämmer namnet på skalan (c, fiss, ass etc.)
  • Grundtonen i en tonart, till exempel c för tonarten C-dur.
  • Den ton som ett ackord utgår ifrån, till exempel c i ackordet Cmaj7.
  • Den lägsta deltonen i en sammansatt ton. Det är denna betydelse som beskrivs här.

Fysikaliskt[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp av Fourierserieutveckling kan varje kontinuerlig (fysikaliskt realiserbar) periodisk funktion (vågform) brytas ned till en summa av ett antal sinus- eller cosinusfunktioner med varierande amplitud och fas samt frekvenser som är heltalsmultipler av den lägsta ingående frekvensen, vilken även kallas grundton. Övriga toner kallas övertoner. Grundtonen är detsamma som 1/T där T är periodtiden för funktionen.

Grundton i tal och sång[redigera | redigera wikitext]

Grundton kan också syfta på röstens grundton, även kallat f0, som alstras av stämläpparna (stämbanden). Stämläpparnas svängningshastighet är grundtonen i talet, det vill säga antalet gånger stämläpparna öppnas och sluts per sekund (uttrycks ofta i hertz). Det som orsakar stämläpparnas öppnings- och slutningscykler är trycket från lungorna som sedan regleras av andningsmekanismerna.

Det är med hjälp av stämläpparna som man gör skillnad på tonande och tonlösa konsonanter som till exempel /b/ och /p/ (se särdrag). Om man talar utan att stämläpparna sluts helt (som de gör vid tonande ljud) uppstår viskning.

F0-variation[redigera | redigera wikitext]

Grundtonen inför melodin i talet och ger talet variation prosodi. När man till exempel ställer en fråga går grundtonen upp något i slutet av yttrandet i många språk. Grundtonen varieras även beroende på vilket emotionellt tillstånd man befinner sig i som till exempel glad, arg, neutral o.s.v. Vid neutralt tal är f0 ganska konstant medan det i argt eller glatt tal uppvisar stor variation.

F0 och kön[redigera | redigera wikitext]

Då män, kvinnor och barn har olika storlek på struphuvud och stämläppar så har de även ganska stor skillnad i f0. Detta beror då på att större stämläppar svänger långsammare och ger lägre frekvens medan mindre stämläppar svänger snabbare och då ger högre frekvens. I de flesta mansröster svänger stämläpparna runt 100-200 gånger per sekund, d.v.s. med 100-200 Hz. Medan kvinnors stämläppar brukar svänga 200-400 Hz och hos barn kan svängningsfrekvensen gå upp till 400-500 Hz

För mer om detta, se rösten och röstläge. Grundtonen och grundtonsomfånget kan mätas med fonetogram.

Se även[redigera | redigera wikitext]