Grupplösa i Europaparlamentet

Från Wikipedia
Europeiska flaggan Partigrupper i Europaparlamentet
Grupplösa i Europaparlamentet
Förkortning NI
Antal mandat
18 / 705
Grundat 23 juni 1953 i nuvarande form
Europeiskt parti

Grupplösa i Europaparlamentet (franska: Non-inscrits, NI) består av 18 ledamöter som inte ingår i någon politisk grupp i Europaparlamentet. Bland de grupplösa återfinns främst ledamöter som ledamöterna i de politiska grupperna inte vill samarbeta med. Samtidigt är de grupplösa ledamöterna oförmögna att bilda en egen politisk grupp på grund av kraven för att få göra detta.

Historia

De grupplösa uppkom i samband med att systemet med politiska grupper inrättades 1953 i Gemensamma församlingen, Europaparlamentets föregångare. De tre första politiska grupperna, Kristdemokratiska gruppen, Socialistgruppen och Gruppen liberaler och deras samarbetspartner, bildades den 23 juni 1953. I samband med detta uppkom också en grupp av ledamöter som inte ingick i någon av de politiska grupperna.

Efter det första direkta valet 1979 var det få ledamöter som valde att stå utanför de politiska grupperna. Av Europaparlamentets 410 ledamöter var det endast nio som valde att vara grupplösa. Under senare val ökade antalet grupplösa för att nå 37 av 626 efter valet 1999. Antalet minskade därefter i valet 2004 och valet 2009. Under 2007 försökte 23 grupplösa ledamöter att bilda en egen politisk grupp, Gruppen Identitet, tradition och suveränitet, men gruppen upplöstes samma år på grund av inre konflikter och splittring.

Efter valet 2014 var ett rekordstort antal ledamöter grupplösa. I juni 2015 bildades Gruppen Nationernas och friheternas Europa till vilken en stor andel av de grupplösa anslöt sig.

Parlamentariskt arbete

De grupplösa ledamöterna bistås av ett eget sekretariat precis som de ledamöter som ingår i en politisk grupp.[1] Historiskt har de grupplösa framför allt samlat högerextrema ledamöter och andra ledamöter som på grund av olika skäl inte får eller vill ingå i någon av de politiska grupperna.

Med en genomsnittlig närvaro på 77,27 procent hade de grupplösa ledamöterna lägst närvaro vid omröstningar med namnupprop under perioden 2009–2013.

Sammansättning

Val Historisk mandatfördelning Nuvarande mandatfördelning
1979
9 av 410
   Ledamöter tillhörande de grupplösa
1984
7 av 434
1989
12 av 518
1994
27 av 567
1999
37 av 626
2004
34 av 732
2009
26 av 736
2014
52 av 751

De grupplösa innefattar alla ledamöter som inte tillhör någon politisk grupp i Europaparlamentet. De bistås av ett eget sekretariat och har rätt att vid talmanskonferensens sammanträden företrädas av en grupplös ledamot, som saknar rösträtt.[2]

Antalet grupplösa ledamöter har varierat sedan det första direkta valet 1979. Från valet 1979 till valet 1999 ökade antalet för att därefter sjunka. Antalet grupplösa ledamöter kan variera kraftigt under en valperiod på grund av att ledamöter lämnar de politiska grupperna till följd av konflikter, skandaler och liknande. Vissa ledamöter blir grupplösa även i väntan på att få byta från en politisk grupp till en annan.

I plenisalen saknar de grupplösa en företrädare närmast talmannen där de politiska grupperna är företrädda av sina respektive gruppledare.

Parlamentsledamöter

Medlemsstat Nationellt parti Europeiskt parti Mandat
Frankrike Frankrike Front National MENF 2
Frankrike Frankrike Partilös ledamot 1
Grekland Grekland Greklands kommunistiska parti 2
Grekland Grekland Gyllene gryning 3
Polen Polen Korwin 1
Polen Polen Partilös ledamot 1
Storbritannien Storbritannien Democratic Unionist Party 1
Storbritannien Storbritannien Partilös ledamot 2
Ungern Ungern Jobbik AENM 3
Tyskland Tyskland Die PARTEI 1
Tyskland Tyskland Tysklands nationaldemokratiska parti 1

Se även

Referenser

Noter

Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.