Guadalupejunco
| Guadalupejunco Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Amerikanska sparvar Passerellidae |
| Släkte | Juncor Junco |
| Art | Guadalupejunco J. insularis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Junco insularis | |
| Auktor | Ridgway, 1876 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Guadalupejunco[2] (Junco insularis) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den förekommer endast på en enda ö utanför västra Mexikos kust. Tidigare behandlades den som en underart till mörkögd junco, men urskiljs numera oftast som egen art. Beståndet är mycket litet, varför den är upptagen på IUCN:s röda lista som starkt hotad (EN).
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Guadalupejuncon är en 14 cm lång amerikansk sparv som mest påminner om mörkögd junco av underarten mearnsi. Den skiljer dock från denna genom något mörkare grå hjässa, vanligtvis även på bröstet. Vidare är det vita på buken mer begränsat i utbredning och mattare i färgen. Från alla taxa i hyemalis-komplexet skiljer den sig genom större och längre, blåvit, ej skäraktig, näbb samt kortare vingar och stjärt.[4]
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Fågeln förekommer i ek- och tallskogar på Guadalupeön utanför Baja California.[3] Fram tills nyligen betraktades den som en underart till mörkögd junco (J. hyemalis) och vissa gör det fortfarande.[5] Den urskiljs allt oftare som egen art baserat på skillnader i utseende, läte och genetik.[6]
Familjetillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[7][8][9][10] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[10]
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Guadalupejuncon är häckningstid mestadels begränsad till stånd med tallarten Pinus radiata, eken Quercus tomentella och cypressen Cupressus guadalupensis till upp till 1400 meters höjd, men kan också ses i buskmarker med Nicotiania nere vid havsnivån. Efter häckningen påträffas den i olika typer av skogsbryn och öppen skog med undervegetation. Den besöker också ofta fågelmatningar.[4]
Status[redigera | redigera wikitext]
Denna nyligen urskilda art har ett mycket begränsat utbredningsområde och en väldigt liten världspopulation bestående av under 250 vuxna indivier. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar den därför som starkt hotad.[1] Dock ökar den i antal, från endast 50–100 fåglar 1995.[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] Birdlife International 2016 Junco insularis Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ [a b] del Hoyo, J., Collar, N. & Marks, J.S. (2019). Guadalupe Junco (Junco insularis). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344149 18 december 2019).
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ Aleixandre, P., Hernández Montoya, J. and Milá, B. (2013). Speciation on oceanic islands: rapid adaptive divergence vs. cryptic speciation in a Guadalupe Island songbird (Aves: Junco). PLOS One. 8(5): e63242.
- ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
- ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
- ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
- ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om Junco insularis.
Wikimedia Commons har media som rör Junco insularis.- Läten på xeno-canto.org
|