Guilt by association

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Guilt by association (engelska: "skuld genom sammankoppling") är en vanlig typ av argumentationsfel, som begås då en part påpekar en likhet mellan motpartens åsikter och ett referensobjekt (som är klandervärt) och därmed antyder att motpartens åsikter i andra frågor är klandervärda. Det kan även vara att en person eller organisation kan associeras med någon klandervärd eller något klandervärt och därför själv är klandervärd. Guilt by association är en typ av genetisk argumentation. Motsatsen kallas honour by association.

Fel eller inte, så är guilt by association och honour by association en del av arbetslivet och samhället. Social kompetens bygger mycket på att förstå de två principerna, att göra bra intryck på andra, och att verka trovärdig. Det handlar mycket om att personer vill eller behöver fatta beslut på undermålig information, till exempel vad de ska köpa.

Exempel[redigera | redigera wikitext]

Nazistargumentet[redigera | redigera wikitext]

Ett vanligt exempel på guilt by association är nazistargumentet där referensobjektet är Adolf Hitler eller nazister.

  • Visst är NN en bra finansminister som har gett landet en strålande ekonomi, men det lyckades Hitler också med.
  • Hitler var vegetarian.[a] Hitler var ond. Därför är alla vegetarianer onda.
  • NN kritiserar judar eller Israels politik. Hitler kritiserade också judarna. Därför är NN nazist. De som stödjer NN är också nazister.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Påståendet är inte oomstridd sanning.[1]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Berry, Rynn: "Why Hitler Was Not a Vegetarian". Vegsource.com. Läst 18 oktober 2014. (engelska)