Guldmarkatta
| Guldmarkatta Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Ordning | Primater Primates |
| Underordning | Haplorhini |
| Familj | Markattartade apor Cercopithecidae |
| Släkte | Markattor Cercopithecus |
| Art | Guldmarkatta C. kandti |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cercopithecus kandti | |
| Auktor | Matschie, 1905 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| C. insignis (Elliot, 1909)[2] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Guldmarkatta (Cercopithecus kandti) är en primat i familjen markattartade apor som förekommer i Afrika. Djurets taxonomiska status är omstridd. Wilson & Reeder (2005)[2] godkänner guldmarkatta som art och IUCN listar den som underart till diademmarkatta (Cercopithecus mitis).[1]
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Som namnet antyder har apan en gyllen päls på ryggen, kinderna och svansens rot. Däremot är pälsen på huvudets topp, på extremiteterna och vid svansens spets svart.[3]
Utbredning och habitat[redigera | redigera wikitext]
Denna markatta förekommer i Virungabergen i gränsområdet mellan Rwanda, Uganda och Kongo-Kinshasa. En mindre population finns i Nyungwe Forest nationalpark i Rwanda. Apan vistas där i skogar med bambu som undervegetation eller i områden som helt är täckta av bambu. Utbredningsområdet ligger mellan 2500 och 3550 meter över havet. Det är mindre än 5000 km² stort.[1]
Ekologi[redigera | redigera wikitext]
Individerna bildar vid födosöket mellanstora till stora flockar som kan ha upp till 62 medlemmar. På höga höjder är antalet vanligen mindre. Guldmarkattor uppsöker allmänt en av flera viloplatser vid dagens slut. Där delar sig flocken i flera mindre grupper med cirka fyra individer som sover tillsammans. Viloplatsen ligger uppe på bambuväxter och ofta vävas olika blad och stjälkar ihop för att göra viloplatsen mjukare. Födosöket sker vanligen i närheten av viloplatsen.[4][5]
Antagligen finns en hierarki i flocken liksom hos babianer.[3]
Guldmarkatta äter olika delar av bambu som blad och unga skott som vanligen är tillgängliga under hela året. Under tider med mogna frukter föredrar apan frukter. Arten äter dessutom andra växtdelar som blommor och kvistar från buskar. Födan kompletteras med några ryggradslösa djur som larver eller puppor av fjärilar.[4][5]
Status[redigera | redigera wikitext]
Regionen är skyddad enligt lag men fortfarande pågår skogsavverkningar som hotar djurets bestånd. IUCN listar guldmarkattan därför som starkt hotad (EN).[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Golden monkey, 3 december 2013.
- ^ [a b c d] Butynski, T.M. 2008 Cercopithecus mitis ssp. kandti Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 12 januari 2014.
- ^ [a b] Wilson & Reeder, red (2005). ”Cercopithecus kandti” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4
- ^ [a b] Janice Booth & Philip Briggs: Golden monkey, The Bradt Travel Guide - Rwanda, citerad på magic-safaris.com
- ^ [a b] Twinomugisha D.& Chapman C. A. (December 2008). ”Golden monkey ranging in relation to spatial and temporal variation in food availability”. African Journal of Ecology 46 (4): sid. 585–593. doi:. http://web.ebscohost.com.ezproxy.lib.utah.edu/ehost/detail?sid=5374a1b2-d21f-4f91-9bd0-73bd6b0aca32%40sessionmgr113&vid=1&hid=106&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db=aph&AN=35482004. Läst 22 april 2012.
- ^ [a b] Twinomugisha D., Basuta G.I. & Chapman C.A. (March 2003). ”Status and ecology of the golden monkey in Mgahinga Gorilla National Park, Uganda”. African Journal of Ecology 41 (1): sid. 47–55. doi:. http://search.proquest.com.ezproxy.lib.utah.edu/docview/289066134?accountid=14677.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|