Guldsmed

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
En guldsmed som tillverkar en ring.

Guldsmed är en hantverkare som utför arbeten i bland annat guld, platina, palladium och silver. Guldsmedens arbete är skilt från silversmedens, genom att guldsmeden bland annat utför mindre detaljarbeten, som charner, (gångjärn), tillverkar stenfattningar, med mera. En guldsmed jobbar främst med att tillverka, laga och omforma smycken.

Yrkestiteln guldsmed är inte längre en skyddad titel sedan skråväsendet upphörde 1846, vilket innebär att det idag inte krävs ett gesällprov för att kalla sig för det. Guldsmedsmästare är dock fortfarande skyddat vilket för med sig att det är belagt med straffansvar att titulera sig detta utan att ha avlagt ett godkänt mästarprov enligt förordning (1995:1256) om mästarbrev för hantverkare, 9§.[1]

Det finns 2014 cirka 800-900 yrkesverksamma guldsmeder i Sverige[2], varav en majoritet har egen verksamhet i form av guldsmedsaffär med verkstad eller är anställd i verkstad eller butik med mindre än 5 anställda. Den största arbetsgivaren för guldsmeder i Sverige idag är Schalins Ringar [3] med totalt 38 anställda 2013. För 30 år sedan fanns det flera arbetsgivare i Sverige som hade mer än 100 guldsmeder anställda, som till exempel Guldvaru AB G. Dahlgren & Co. i Malmö, produktionsbolag och dotterbolag till Guldsmedsaktiebolaget (GAB).

Arbetsmetoder[redigera | redigera wikitext]

En guldsmed använder sig av en mängd olika metoder för att forma och behandla metallen och bör ha kunskaper och skicklighet inom många olika områden såsom att borra, fila, löda, såga, smida, och olika typer av ytbehandlingar genom att till exempel vitkoka, slipa och polera. Guldsmeden behöver också kunna omforma metallbitar genom använda vals eller dra tråd genom mallar till olika former och diametrar genom att använda dragjärn med olika profiler och även genom att använda olika typer av hammare eller punsar med eller utan underlag som till exempel fasongblock, fasongtärning, trä, koppar, mässing, läder, stål, sandsäck, rissäck, eller järn.

Andra kunskaper som är lämpliga att ha insikt i är till exempel kemi, matematik, gemmologi, ädelstensfattning, emaljering, gjutning, gravering, materialkunskap, design, designteori, företagsekonomi vilket ingår eller är valbara kurser i skolbaserad utbildning till guldsmed, främst i Danmark, Tyskland och Italien.

Den vanligaste arbetsuppgiften för en guldsmed 2014 som arbetar i en egenägd, eller som anställd i butik med en guldsmedsverkstad, vilka är den största arbetsmarknaden, är reparation av smycken och kedjor i guld och silver, storleksändring av ringar, förstärkning eller utbyte av ädelstensfattningar, ditsättning av tappade ädelstenar eller pärlor, polering och rengöring. Nytillverkning av specialbeställningar från kund eller nytillverkning av egendesignade smycken samt gravyr av smycken och doppresenter. Värdering och probering av smycken och ädelstenar. Detta kan naturligtvis variera då vissa butiker inte utför nyproduktion utan endast utför reparationer eller omarbetning eller tvärtom. En vanlig arbetsuppgift kan också vara nyproduktion av kraftiga halskedjor i guld som väger över 50 gram, vilket dock minskat under hela 2000-talet.

Utgångsmaterialet, främst guld och silver kan köpas som halvfabrikat från de större leverantörerna i Sverige och utomlands. Sortimentet kan variera, men består oftast av plåt 0,3-3 millimeter, samt följande med diameter: rund tråd från 0,3-6 millimeter, halvrund tråd 2-5 millimeter, plans 5-8 millimeter samt rör från 1-40 millimeter. Alla dimensioner finns inte att beställa eller är på lager i verkstaden, vilket innebär att guldsmeden ofta måste bearbeta materialet på olika sätt. Plåt kan valsas genom en vals, maskindriven eller handdriven till tjocklek med en noggrannhet på i vart fall 1/10 millimeter. Tråd kan göras tunnare eller omformas till olika profiler, som till exempel halvrund, oval, kvadratisk och rektangulär genom att tråd drages genom dragjärn. Vid större dimensioner, mer än cirka 2-3 millimeter i diameter, används en dragbänk med någon typ av system med en talja eller elektrisk motor, för att kraften som behövs för att omforma materialet då oftast uppgår till mer än 100 kilos dragkraft.

Utbildning i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt överfördes dessa kunskaper från mästare till lärling. Många metoder var dock yrkeshemligheter och vissa av dem är det än idag som inte alltid lärs ut till lärlingar. Idag finns det även grundläggande gymnasieutbildning samt vidareutbildning genom YH-utbildning i kombination med arbetsplatsförlagd utbildning, lärlingsperioder, som kan avslutas med gesällprov i guldsmide.

I Sverige är en vanlig väg till yrket genom gymnasieskolans hantverksprogram med inriktning metallsmide, silversmide eller guldsmide som finns i Falköping, inriktning guldsmide[4],Mjölby, inriktning guldsmide[5],Lexand, inriktning metall,[6]

Vid en internationell jämförelse kan dessa gymnasieutbildningar endast anses vara en yrkesintroducerande utbildning och inte en fullständig utbildning till guldsmed. Hantverksmässigt kan den jämföras med den amerikanska "Bench Jeweler".[7] [8]

Internationellt jämförbar utbildning till guldsmed finns i Falköping som 2-årig YH-utbildning[9],

Utbildning utomlands[redigera | redigera wikitext]

Danmark

Många yrkesverksamma guldsmeder i Sverige idag har utbildat sig utomlands, där Guldsmedehøjskolen, numera Ædelsmedeuddannelsen på Köpenhamns Tekniske Skole[10] länge har haft den största andelen av de Svenska utlandsstudenterna som utbildat sig till guldsmed. Från 1968 till 2003 ansågs det vara en Högskoleutbildning av Utbildningsdepartementet, och var en del av det Nordiska skolutbytessamarbetet. Detta gav studerande större möjlighet till studiebidrag och studielån av CSN än idag, eftersom det då ansågs vara en eftergymnasial utbildning. Sedan omklassningen har antalet Svenskar på utbildningen minskat markant.

Utbildningen är normalt 4 år och avslutas med ett gesällprov, men kan både förlängas och förkortas beroende på förkunskaper. Utbildningen startas med en grundutbildning på skola eller verkstad på 10-60 veckor beroende på eventuell tidigare utbildning eller erfarenhet inom yrket. Efter det påbörjas huvudutbildningen som varvas med praktikperioder i verkstad utanför skolan och 5 skolperioder i block om 5-20 veckor, tillsammans 45 veckor. Efter 3-4 veckor in på huvudutbildningen har eleverna sedan början av 1900-talet fått i uppgift att tillverka en medaljong med kontracharner, spetsögla och snäpplås, som i jämförelse är något förenklat, men i övrigt jämförbart med ett av de idag svenska valbara gesällprovsarbetena i guldsmide.

En stor fördel för utlandsstuderande eller de som har mer än 1 timme och en kvarts resväg till skolan, är att de har möjlighet till internatboende inklusive alla måltider, på Håndværkerskolehjemmet i Köbenhavn [11] till ett subventionerat pris. Internatboendet finns ca 200 meter från skolan. De med avslutad utländsk gymnasieutbildning inom metallhantverk eller viss tidigare erfarenhet från guldsmide eller silversmide och kan förevisa arbetsprover, kan oftast påbörja huvudutbildningen utan ytterligare grundutbildning efter avtal med skolan. Ett generellt krav för att bli antagen till huvudutbildningen är ett praktikavtal med en guldsmedsverkstad i Danmark eller utomlands, till exempel i Sverige. Dock finns det vissa möjligheter till undantag i första huvudutbildningsblocket genom bland annat kvotering och praktik i skolverkstad samt under hela huvudutbildningen genom praktik i egen verkstad men med utbildningsavtal med en guldsmed som innehar ett gesällbrev eller mästarbrev. Denna ordning skall godkännas av skolan. Medianåldern för de studerande var under 1990-2000 talet runt 22-28 år med ett åldersspann på några enskilda som var 16 år och några som var mer än 55 år under varje enskilt utbildningsår, som består av upp till tre utbildningssteg samtidigt. Under de senare utbildningsstegen ökade medianåldern genom utbildningsavhopp.

Numera finns det även en kortare utbildning på 2 år som kallas butiksguldsmed som är inriktat på enklare reparationer, butiksförsäljning och ekonomi.

Tyskland

I Tyskland är utbildningen till guldsmed cirka tre och ett halvt år, kombinerat med verkstadsförlagd praktik och skoltid, men kan minskas om eleven har en avslutad utbildning på metallhanteverksgymnasium eller mer än två års praktiktid i guldsmedsverkstad eller förlängas om eleven inte har det. För antagning krävs det generellt minst ett års verkstadspraktik eller någon typ av avslutad metall eller ädelmetallutbildning på grundläggande gymnasienivå, samt ett godkänt antagningsprov. Utbildningen avslutas med gesällprov. Det finns även vidareutbildning efter minst 5 år som yrkesverksamhet guldsmed, som avslutas med ett Mästarprov, vilket de för övrigt är ensamma om i Norra Europa.

USA

I USA ser utbildningssystemet annorlunda ut, med många mellansteg och ett otal specialiseringar, vilket innebär att en samlat begrepp för hur utbildningen till guldsmed ser ut där inte är lika klart som i Europa.[12],

Guldsmeder i dagsläget[redigera | redigera wikitext]

Guldsmeder idag jobbar på ett liknande sätt som de alltid gjort. Många av verktygen är de samma, eller ser likadana ut. Införandet av elektricitet underlättade även i detta yrke, som i så många andra: Manuella borrar byttes mot elektriskt drivna, som senare har utvecklats till "micro-motorer", ljussättningen förbättrades avsevärt, svetsning kan ersätta svåra lödningar o.s.v.

I dagens verkstäder har man ofta specialiserade guldsmeder som mer eller mindre håller sig inom ett och samma arbetsområde, till exempel fattare (juvelerare), gravörer och reparatörer.

Införandet av industrialismen har så småningom lett till att större delen av produktionen av smycken har flyttats till Asien, främst Indien och Kina. Detta i sin tur har lett till att ny-tillverkningen av smycken i länder som Sverige har minimerats till "special-beställningar" och reparering av såväl äldre som nyare smycken.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Under skråordningarnas tid fanns inget silversmedämbete utan guldsmedsmederna utförde såväl guld- som silversmide, vilket i de flesta fall innebar enbart silversmide. Slipning och infattning av stenar utfördes däremot av juvelerare, även vanligen enklare infattningar gjordes av guldsmederna.

Under medeltiden deponerade folk sitt guld hos guldsmederna, eftersom det var tungt att bära på, och för detta fick de kvitton. Dessa kvitton började cirkulera som pengar (sedlar) och guldsmederna gav ut fler och fler kvitton.[källa behövs] Så uppstod det moderna bankväsendet byggt på fraktionella reserver (fractional-reserve banking).

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ https://lagen.nu/1995:1256#P8S1
  2. ^ , http://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetsgivare/Hitta-medarbetare/Rekryteringstips/Yrken-A-O.html?sv.url=12.6ce34027120299daa868000126146&url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.aspx%3FiYrkeId%3D148
  3. ^ https://schalins.com/
  4. ^ http://allebergsgymnasiet.se/program/hantverksprogrammet-hv-3/
  5. ^ http://195.198.72.182/gymnasium/118.html
  6. ^ http://www.leksand.fhsk.se/metall
  7. ^ http://www.jewelryschool.net/bench.htm
  8. ^ http://www.jewelers.org/benefits/education/certification/bench-jewelry/
  9. ^ 2 årig YH-utbildning Falköping http://www.yrkesutbildningar.se/Guldsmed_YH_35987.htm
  10. ^ http://www.kts.dk/emdrup/index.asp?afd=23&sid=2659
  11. ^ http://www.kts.dk/erhvervs-uddannelse/bopaaskolehjem.asp
  12. ^ http://www.jewelryschool.net/index.htm