Blåstrupig safir

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Guldstjärtssafir)
Blåstrupig safir
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteHylocharis
ArtBlåstrupig safir
C. eliciae
Vetenskapligt namn
§ Chlorestes eliciae
Auktor(Bourcier & Mulsant, 1846)
Utbredning
Synonymer
  • Guldstjärtssafir
  • Hylocharis eliciae
  • Amazilia eliciae

Blåstrupig safir[2] (Chlorestes eliciae) är en fågel i familjen kolibrier.[3] Den förekommer huvudsakligen i Centralamerika men också in i nordvästra Colombia. Arten minskar i antal men beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Blåstrupig safir är en rätt liten kolibri med lysande röd näbb och guldgrön stjärt (som dock ofta verkar gråaktig). Hanen har blålila strupe, medan honan har violetta fläckar.[4]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Blåstrupig safir förekommer huvudsakligen i Centralamerika. Den delas in i två underarter med följande utbredning:[5]

  • Chlorestes eliciae eliciae – förekommer i låglandet från sydöstra Mexiko och Belize till södra Costa Rica
  • Chlorestes eliciae earina – förekommer i västra Panama, på ön Coiba, på öar i Panamaviken samt i nordvästra Colombia

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Blåstrupig safir placeras traditionellt i släktet Hylocharis, men genetiska studier[6] visar att arterna i släktet inte står varandra närmast. Blåstrupig safir har därför flyttats till Chlorestes.[3]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Blåstrupig safir är en ovanlig och lokalt förekommande fågel i tropiska låglänta områden och förberg. Där ses den fuktiga skogsbryn, plantage och skogslandskap. Den både sitter och födosöker huvudsakligen i medelhögt till högt i undervegetationen och kanter.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen 50 000 till en halv miljon vuxna individer.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Jules Bourcier och Étienne Mulsant som beskrev arten 1846 dedikerar den till en viss Elicia Alain, därav det vetenskapliga artnamnet eliciae.[7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2022 Chlorestes eliciae . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Arizmendi, M. d. C., C. I. Rodríguez-Flores, C. A. Soberanes-González, and T. S. Schulenberg (2021). Blue-throated Goldentail (Chlorestes eliciae), version 1.1. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.bltgol1.01.1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  6. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014), Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.
  7. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]