Gulhämpling

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gulhämpling
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Status i Sverige: Sårbar
Gulhämpling, adult hane.
Gulhämpling, adult hane.
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Familj Finkar
Fringillidae
Släkte Serinus
Art Gulhämpling
S. serinus
Vetenskapligt namn
§ Serinus serinus
Auktor Linné, 1758
Utbredning
Utbredningsområde:orange: Häckningsområde (sommartid)  grönt: Året runt  blått: Övervintringsområde
Utbredningsområde:
orange: Häckningsområde (sommartid)
grönt: Året runt
blått: Övervintringsområde
Sjungande hane
Hitta fler artiklar om fåglar med

Gulhämpling (Serinus serinus) är en liten fågel som tillhör familjen finkar (Fringillidae).

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Gulhämpling, adult hane.
Gulhämpling, adult hane.
Gulhämpling sjunger i talltopp.

Gulhämplingen är mycket liten den är 11-11,5 cm lång och väger 11-13 gram. Vingspannet är på 20-23 cm. Fågeln känns igen på sin korta och djupna kluvna stjärt. Näbben är kort och tjock. Ovansidan är grågrön med mörkare streckning och gumpen är gul. Det gula bröstet och den vita magen är också streckade. Hannen är mer lysande gul i ansiktet och på bröstet och har gult på vingarna och stjärtsidorna. Ungfåglarna saknar helt de gula färgerna och är mer brun- grönaktiga.

Locklätet hörs ofta i flykten är ett rätt steglitslikt drillande trillililit. Sången består av upprepande, gnisslande strofer och framförs från toppen av något högt träd. Detta kan liknas vid det ljud som upptstår då man gnider två glasskivor mot varandra.

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen påträffades gulhämplingen runt medelhavsländerna, norra Afrika och mellersta Europa men har under 1800- och 1900-talet expanderat norrut. Populationer i norra och mellersta Europa är flyttfåglar och övervintrar i Mellanöstern. Fåglar som häckar i Sydeuropa är stannfåglar.

I Norden lever den i länderna runt Östersjökusten, inklusive Baltikum, delar av Danmark och Sydsverige. I öst är den spridd från Vitryssland och Ukraina till Svarta havets kust.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Gulhämplingen har häckat i södra Skåne sedan 1940-talet, då det första häckningsfyndet konstaterades vid Falsterbo 1942. Från och med 1958 har den häckat regelbundet i landskapet.

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Gulhämplingen föredrar öppet skogsland och odlad mark, gärna med barrträd, som häckningsplatser. Den bygger sitt bo i barrträd eller citrusträd och lägger 3-5 ägg. Föda är mestadels frön och under häckningssäsongen insekter. Gulhämplingen är en aktiv och ofta märkbar fågel. Den håller mest till i höga träd och upptäckt ofta på lätet.

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Honan bygger boet som är skålformat av rottrådar och bast och läggs i ett barr eller lövträd. Kullen består av 3-4 ägg vilka ruvas av honan i 12-14 dagar. Ungarna brukar lämna boet efter 14-16 dygn. Ungarna matas med uppstötta frön som har mjukats upp i föräldrarnas kräva.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ BirdLife International 2012 Serinus serinus Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 7 januari 2014.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Roland Staav, Thord Fransson (1991) Nordens fåglar, Prisma, Stockholm

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]