Gulkindad honungsfågel
| Gulkindad honungsfågel Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Honungsfåglar Meliphagidae |
| Släkte | Caligavis |
| Art | Gulkindad honungsfågel C. chrysops |
| Vetenskapligt namn | |
| § Caligavis chrysops | |
| Auktor | (Latham, 1801) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Lichenostomus chrysops | |
Gulkindad honungsfågel[2] (Caligavis chrysops) är en fågel i familjen honungsfåglar inom ordningen tättingar.[3]
Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]
Gulkindad honungsfågel är liten till medelstor fågel. Både det svenska namnet och det vetenskapliga artepitetet refererar till det distinkta gula bandet på sidan av huvudet. För att vara en honungsfågel har den en ganska kort näbb. Den har en stark och klar sång, som är bland de första som hörs på morgonen.
Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]
Gulkindad honungsfågel delas in i tre underarter med följande utbredning:[3]
- C. c. baroni – förekommer i nordöstra Queensland (från Blackdown Tableland till Atherton Tableland)
- C. c. chrysops – förekommer i östra Australien (från sydöstra Queensland till södra Victoria och sydöstra South Australia)
- C. c. samueli – förekommer i South Australia (från södra delen av bergskedjan Flinders till bergskedjan Lofty)
Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]
Gulkindad honungsfågel placerades tidigare i släktet Lichenostomus, men genetiska studier från 2011 visar att arterna i Lichenostomus inte är varandras närmaste släktingar.[4] Den har därför tillsammans med närmaste släktingarna lövhonungsfågel och svartstrupig honungsfågel lyfts ut till det egna släktet Caligavis.
Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]
Gulkindad honungsfågel hittas i öppen terräng som karakteriseras av växter med hårda blad, från sanddyner vid kusten, till högt uppe i bergen, och i skogslandskap längs åar och floder. Man tror att den är anpassad till en diet av flugor, spindlar och skalbaggar, kompletterat med nektar och pollen från växter som till exempel släktena Banksia och Grevillea och mjuka frukter. Den kan både fånga insekter i luften och plocka dem från bladen på buskar och träd.
En del av de gulkindade honungfåglarna lever bofasta på en plats, medan hundratusentals flyttar norrut mellan mars och maj för att tillbringa vintern i södra Queensland och återvända i juli och augusti för att häcka i södra New South Wales och Victoria. De formar sociala monogama par och lägger två eller tre ägg i fint skålformade fågelbon. Framgångsprocenten kan vara låg, men paren häckar flera gånger per säsong.
Status och hot[redigera | redigera wikitext]
Den livsmiljö där den gulkindade honungsfågeln trivs bäst är känslig för röjning, betning och ogräs. Men eftersom den är vanlig och väl spridd bedöms den inte som hotad av utrotning. I en del områden betraktas den som ett skadedjur. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
.jpg)
.jpg)
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Birdlife International 2016 Caligavis chrysops Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ Nyári, Á.S.; Joseph, L. (2011). ”Systematic dismantlement of Lichenostomus improves the basis for understanding relationships within the honeyeaters (Meliphagidae) and historical development of Australo–Papuan bird communities”. Emu 111: sid. 202–211. doi:.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör gulkindad honungsfågel.
Wikispecies har information om Caligavis chrysops.- Läten på xeno-canto.org
|