Gullbergs härad
| Gullbergs härad | |
| Härad | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland |
| Socknar | Björkebergs socken Flistads socken Ljungs socken Vreta klosters socken Stjärnorps socken |
 Gullbergs härads läge i Östergötland.
| |
Gullbergs härad var ett härad i Östergötland. Gullbergs härad omfattade ett område nordväst om Linköping vid västra och norra stranden av Roxen, som idag hör till Linköpings kommun. Arealen mätte 301 km² före 1928, 280 efter, varav land 264 och befolkningen uppgick 1920 till 6 441 invånare.[1] Tingsställe var från 1599 till 1699 Vreta kloster (se nedan). Därefter och fram till 1918 var Sjögestad i Vreta klosters socken tingsställe. Från 1918 var Linköping häradets tingställe.
Namnet[redigera | redigera wikitext]
Häradets namn skrevs 1353 "Gulbær hærædh". Förleden "Gul" kan uttydas "gul växtlighet, bördig mark". Namnet Gullberg har redan tidigare knutits till Gullbergshögen sydöst om orten Berg i Vreta klosters socken.
Geografi[redigera | redigera wikitext]
Området består i söder av flack, uppodlad lerslätt, i de högre liggande områdena norr om den väst-östliga förkastningsbranten genom Östergötland härskar skogen. Inom häradet finns bland annat samhällena Ljungsbro och Berg.
Socknar[redigera | redigera wikitext]
Fem socknar ingår i Gullbergs härad:
- Björkebergs socken
- Flistads socken (före 1887 även del i Bobergs härad)
- Ljungs socken (före 1890 även del i Bobergs härad)
- Vreta klosters socken
- Stjärnorps socken (före 1889 även del i Finspånga läns härad och före 1870 del i Åkerbo härad)
Före 1895 ingick även delar av Västerlösa socken i Gullbergs härad.
Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter[redigera | redigera wikitext]
Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.
Häradets socknar hörde till följande fögderier:
- 1720-1899 Gullbergs, Bobergs och Valkebo fögderi
- 1900-1917 Vifolka, Valkebo, Gullbergs fögderi
- 1918-1945 Motala fögderi
- 1946-1990 Linköpings fögderi dock Björkebergs socken mellan 1952 och 1967 till Mjölby fögderi.
Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:
- 1680-1917 Gullbergs tingslag i
- 1680-1761 Bobergs, Gullbergs, Finspånga läns och Bråbo häraders domsaga
- 1762-1791 Bobergs och Gullbergs häraders domsaga
- 1792-1849 Bobergs, Gullbergs, Bråbo och Finspånga läns häraders domsaga
- 1850-1917 Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga
- 1918-1923 Valkebo och Gullbergs tingslag i Vifolka, Valkebo och Gullbergs domsaga
- 1924-1970 Linköpings domsagas tingslag i Linköpings domsaga
- 1971- Linköpings tingsrätt och domsaga
Tidiga tingsplatser[redigera | redigera wikitext]
Enligt ortnamnsforskaren Thorsten Andersson[2] föreligger följande tidiga tingsplatser i Gullbergs härad:
- A. Kända genom medeltida diplom:
- Gunnarstorp 1356
- Gullberg 1379-1466
- B. Kända enligt häradets domböcker:
- Vreta (kloster) 1599-1699 (till och med sommartinget 1699)
- Sjögestad, Vreta klosters socken 1699-
Äldsta tingsplatsen var Gullberg som gett namn åt häradet.[3] Gunnarstorp får betraktas som en mer tillfällig tingsplats.
Häradshövdingar[redigera | redigera wikitext]
| Ämbetstid | Namn | Levnadstid |
|---|---|---|
| 1680-1689 | Anders Westeman | 1652–1705 |
| 1689-1705 | Johan Aswer | 1654–1705 |
| 1705-1716 | Anders Fägerstierna | |
| 1716-1721 | Lars Sandberg | 1681–1721 |
| 1721-1742 | Gustaf Adolf Lagerfelt | 1693–1769 |
| 1742-1751 | Anders Ahlgren | 1702–1751 |
| 1752-1778 | Samuel Uggla | |
| 1778-1792 | Elof Wetterman | |
| 1792-1795 | Per Adolf Blidberg | 1747–1826 |
| 1795-1839 | Per Aschan | 1764–1839 |
| 1840-1849 | Paul Gustaf Norin | 1780–1849 |
| 1850-1851 | Fredrik Carl Pereswetoff-Morath | |
| 1852-1859 | Carl Johan Ek | |
| 1860-1889 | Arnold Georg Rudling | |
| 1890-1923 | Gustaf Hjalmar Bergh | |
| 1924-1936 | Carl Wilhelm Åstrand | |
| 1936-1957 | Helge Arvid Sjögren | |
| 1957-1970 | Elis Herman Dahlin |
Källor[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939
- ^ Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sidorna 229-230
- ^ Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sidan 230
Webbkällor[redigera | redigera wikitext]
- Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- Carl Fredric Broocman (1993). Beskrifning Öfwer the i Öster-Götland Befintelige Städer, Slott, Sokne-Kyrkor ... (faksimil; originalet Tryckt i Norrköping hos Johan Edman år 1760). Linköping: G. Ekströms förlag. ISBN 91-970540-9-7
- Focus (3. upplagan). Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1972. sid. 1336, band 2. Libris 2253430
- Nationalencyklopedin multimedia 2000 plus
| |||||||
