Gullviva
Från Wikipedia
| ?Gullviva | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Ericales |
| Familj: | Viveväxter Primulaceae |
| Släkte: | Vivesläktet Primula |
| Art: | Gullviva P. veris |
|
|
|
| §Primula veris Auktor: L. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Gullviva (Primula veris) är en art i famljen viveväxter, med djup och smal krona, som är trattlik med i röret inneslutna befruktningsdelar. Hos vissa strävbladiga växter är mynningen försedd med fem små knölar eller fjäll, som bidrar till att stänga den för regn och "objudna gäster" ur insektvärlden.
Gullvivan är fridlyst i delar av landet.
Till sin blomning en bland vårens ("veris") förstlingar ("primula"), är gullvivan en kär uppenbarelse för alla, som längtar efter vårens ankomst och växtlivets uppvaknande ur den långa vintervilan. Redan vid snösmältningen visar sig den övervintrande bladrosetten med de vitgröna, sammetsludna bladen, och i maj och juni står gullvivorna i blomning. Mycket ymnig som denna viva är, plockas den i ofantlig mängd till buketter och är en av årstidens populäraste prydnadsblommor. Blomställningen är en flock, en "nyckelknippa" - därav folknamnet "Jungfru Marie (även Sankt Pers) nycklar". Sankt Pers nycklar är också namnet på en orkidé.
De yngsta blommorna lutar, men de äldre reser sig allt mera upp för att slutligen i fruktstadiet stå styvt uppräta, tryckta mot varandra. Fröhuset mognar inneslutet i blomfodret. Det öppnar sig med fem flikar i toppen och till följd av såväl dess form som dess ställning kan fröspridningen endast ske då stjälken kraftigt stöts eller skakas, till exempel av blåsten.
Gullvivans underjordiska delar är en vertikal- eller pelarjordstam, och, efter pålrotens död, vilken inträffat i början av exemplarets tillvaro, får stammen ett antal tjocka trådrötter. Denna jordstam dör och multnar i sin nedre ända och tillväxer uppåt med en bladrosett varje år, till dess den avslutas med en blommande stängel; tillväxten fortgår därefter med rosettbärande sidogrenar, som i sin tur på samma sätt avslutas med blomställningar.
Så allmän denna art än är i södra Sverige, är den dock i mellersta Skandinavien sparsam och går ej längre i norr än till Ångermanland och ungefär motsvarande latitud i Norge och Finland.
Gullvivan är Närkes landskapsblomma.
Gullvivan är fridlyst i delar av landet och får inte plockas i Skåne, Hallands och Örebro Län. I resten av landet är det tillåtet att plocka en bukett till sig själv. Man får inte gräva upp eller dra upp blommorna med rötterna. Se Lista över fridlysta växter i Sverige.
En mutation, inte helt ovanlig, har röda blommor. Om dessa korsas med de vanliga gula exemplaren får avkomman en färg mitt emellan. Dessa ska inte förväxlas med halvvissna gula exemplar, som under en kort tid har en rödaktig nyans.
[redigera] Dialektala namn
Yxlägg är ett sydsvenskt namn på gullviva. Namnets ursprung är oklart, och det finns liknande namn som oxlägg och det engelska cowslip.
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gullviva.
