Gunder Hägg
| Gunder Hägg | ||
| Friidrott, herrar | ||
| Svenska mästerskap | ||
|---|---|---|
| Guld | 1941 | 1 500 meter |
| Silver | 1944 | 1 500 meter |
| Silver | 1940 | 5 000 meter |
| Guld | 1944 | 5 000 meter |
| Guld | 1945 | 5 000 meter |
| Silver | 1938 | 3 000 meter hinder |
| Brons | 1941 | Terränglöpning 4 km |
Nils Gunder Hägg, född 31 december 1918 i Albacken i Hällesjö socken i Jämtland, död 27 november 2004 i Löderup i Skåne,[1] var en svensk friidrottare, medeldistanslöpare och långdistanslöpare.
Innehåll |
[redigera] Biografi
Gunder Hägg föddes i Albacken utanför Bräcke i Jämtland som son till Nils Henrik Hägg. Hägg var helt inställd på att bli skidåkare fram till 13-årsåldern. Direkt efter folkskolan började han arbeta som bonddräng. Från 17 års ålder satsade han på sin löpning och genombrottet kom vid en tävling i Östersund, där han helt otippad vann på distansen 1 500 m i hård konkurrens.
Under 1941-1943 rankades han som världens bäste löpare på alla distanser från 1 500 m till 5 000 m. Hägg stod på höjden av sin karriär under andra världskriget, vilket har medfört att han hamnat i skymundan internationellt. 1942 fick han Svenska Dagbladets guldmedalj och blev "Under-Gunder" med hela svenska folket.
År 1946 avstängdes Hägg och löparkollegan Arne Andersson av Svenska Friidrottsförbundet "för evigt" för brott mot amatörreglerna, eftersom de upprepade gånger sprungit mot betalning. Avstängningen, som trädde i kraft den 17 mars 1946, skapade stor debatt inom den svenska idrottsrörelsen och många ansåg avstängningen orättvis. Under krigsåren hade förbundet sett genom fingrarna, men efter kriget tvingade internationella friidrottsförbundet det att hålla på reglerna. Tidsgränsen(?) "för evigt" väckte löje och har senare ändrats till "på livstid". Vid tiden för avstängningen innehade Hägg världsrekorden på 1500, 2000, 3000 och 5000 meter samt på distanserna 1, 2 och 3 engelska mil.[2]
Statyn av en naken Gunder Hägg kan beskådas utanför den anrika arenan Strömvallen i Gävle, en arena där Gunder Hägg ofta tävlade under sin storhetstid. Även vid idrottsplatsen i Bräcke och vid Stockholms Stadion, där Hägg slog många världsrekord, finns statyer. Gunder Hägg utsågs 1942 till stor grabb nummer 102 i friidrott. Han tävlade för Albackens IF, Kälarne IK, Gefle IF och MAI. Han blev 2009 invald i Malmöidrottens Walk of Fame, för sina insatser för Malmö AI.
[redigera] Idrottsprestationer
1943 gjorde han en omtalad USA-turné där han sprang åtta uppvisningslopp och vann samtliga:
- 20 juni - i New York, 5 000 meter på 14.48,5. Han slog här den i 65 löpningar obesegrade amerikanske mästaren Gregory Rice (tid:14.53,9). Platsen var Randall Island Stadium med 12 000 åskådare (enligt Henry Eidmark).
- 2 juli - i Chicago, 2 engelska mil på 9.02,4
- 10 juli - i Los Angeles, 2 engelska mil på 8.53,9
- 17 juli - i San Francisco, 1 engelsk mil 4.12,3
- 24 juli - i Boston, 1 engelsk mil på 4.05,3
- 31 juli - i Cleveland, 1 engelsk mil på 4.05,4
- 7 augusti - i Cincinnati, 2 engelska mil på 8.51,3
- 11 augusti - i New York, 1 engelsk mil på 4.06,9
Gunder Hägg satte under åren 1941-1945 16 världsrekord – 15 individuella och ett i lag:
- tre rekord på 1 500 m (som bäst 3.43,0)
- tre på 1 engelsk mil (som bäst 4.01,4)
- tre på 2 engelska mil (som bäst 8.42,8)
- två på 3 engelska mil (som bäst 13.32,4)
- två på 2 000 m (som bäst 5.11,8)
- ett på 3 000 m (8.01,2)
- ett på 5 000 m (13.58,2)
- ett på 4 × 1 500 m (15.38,6)
Dessutom vann han tre SM-guld.
[redigera] Bibliografi
- Mitt livs lopp (1987) ISBN 91-1-873002-7.
- Från Albacken till USA" (1943), Mede'ns
- Gunder häggs dagbok - en världsmästares erfarenheter och träningsråd (1952), Tidens förlag
[redigera] Källor
- Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
- Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938-1949
- Under-Gunder i Amerika av Henry Eidmark (1943) Åhlén & Åkerlunds Förlag.
- Focus Presenterar Sporten 2. Stockholm: Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. 1967
- Svenska Mästerskapen i friidrott 1896-2005. Trångsund: Erik Wiger/TextoGraf Förlag. 2006
- Nationalencyklopedin, 2007
- Swedish Athletic Page
- Stora grabbar
[redigera] Referenser
[redigera] Fotnoter
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund 2010
- ^ Carnhede, Anna-Maria (28 november 2004). ”Gunder Hägg död”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/article249218.ab. Läst 30 mars 2009.
[redigera] Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Gunder Hägg.
- Bilder från Jämtlands läns museums bildarkiv
| Företrädare: Alfred Dahlqvist |
Svenska Dagbladets Guldmedalj Gunder Hägg 1942 |
Efterträdare: Arne Andersson |
| Företrädare: 3.47,8 John Lovelock, Nya Zeeland (1936–1941) |
Världsrekordhållare på 1 500 meter 3.47,6–3.45,8 Gunder Hägg (1941–1943) |
Efterträdare: 3.45,0 Arne Andersson, Sverige (1943–1944) |
| Företrädare: 3.45,0 Arne Andersson, Sverige (1943–1944) |
Världsrekordhållare på 1 500 meter 3.43,0 Gunder Hägg (1944–1954), Lennart Strand, Sverige (1947–1954), Werner Lueg, Västtyskland (1952–1954) |
Efterträdare: 3.42,8 Wes Santee, USA (1954) |
| Företrädare: 3.50,8 Eric Ny (1934–1939) |
Svensk rekordhållare på 1 500 meter 3.48,8 Arne Andersson (1939–1941), 3.48,8 Henry Kälarne (1940–1941), 3.48,8–3.45,8 Gunder Hägg (1940–1943) |
Efterträdare: 3.45,0 Arne Andersson (1943–1944) |
| Företrädare: 3.45,0 Arne Andersson (1943–1944) |
Svensk rekordhållare på 1 500 meter 3.43,0 Gunder Hägg (1944–1956), Lennart Strand (1947–1956) |
Efterträdare: 3.42,0 Dan Waern (1956) |
| Företrädare: 8.47,8 Henry Kälarne (1936-1942) |
Svensk rekordhållare på två engelska mil 8.47,8-8.42,8 Gunder Hägg (1942-1965) |
Efterträdare: 8.41,6 Bengt Persson (1965-????) |
| Företrädare: 13.52,6-13.49,0 Bror Hellström (1941–1942) |
Svensk rekordhållare på tre engelska mil 13.35,4-13.32,4 Gunder Hägg (1942–1965) |
Efterträdare: 13.13,0 Bengt Nåjde (1965-????) |
| Företrädare: 14.08,8 Taisto Mäki, Finland (1939–1942) |
Världsrekordhållare på 5 000 meter 13.58,2 Gunder Hägg (1942–1954) |
Efterträdare: 13.57,2 Emil Zátopek, Tjeckoslovakien (1954) |
| Företrädare: 14.15,8 Bror Hellström (1941–1942) |
Svensk rekordhållare på 5 000 meter 13.58,2 Gunder Hägg (1942–1963) |
Efterträdare: 13.49,2 Sven-Olof Larsson (1963–1965) |
| Företrädare: Henry Kälarne (1940) |
Svensk mästare på 1 500 meter Gunder Hägg (1941) |
Efterträdare: Åke Spångert (1942) |
| Företrädare: Åke Durkfeldt (1943) |
Svensk mästare på 5 000 meter Gunder Hägg (1944-1945) |
Efterträdare: Evert Nyberg (1946) |
