Gunnar Öhlund
Från Wikipedia
| Gunnar Öhlund | |
| Födelsenamn | Karl Gunnar Öhlund |
|---|---|
| Född | 8 december 1918 Falun |
| Död | 6 februari 1999 (80 år) Malmö |
| Maka | Vanja Rodefeldt |
| IMDb SFDb | |
Karl Gunnar Öhlund, född 8 december 1918 i Falun, död 6 februari 1999 i Malmö, var en svensk skådespelare.[1]
Öhlund gick Axel Witzanskys teaterskola 1943–1945 och studerade för Gabriel Alw och Per-Axel Branner. Han var frilansande skådespelare 1945–1953, var engagerad vid Uppsala stadsteater 1953–1960, Göteborgs stadsteater 1960–1962, Malmö stadsteater 1962–1982, TV-ensemblen 1980–1983 och Helsingborgs stadsteater 1984–1987. Från 1987 var han åter frilans.[2]
Öhlund filmdebuterade 1941 i Per Lindbergs Det sägs på stan, och han kom att medverka i drygt 40 film- och TV-produktioner förutom de pjäser han spelade i TV-teatern.[1] Han var gift med skådespelerskan Vanja Rodefeldt.[2]
Filmografi [redigera]
Enligt Svensk Filmdatabas:[1]
- 1941 – Det sägs på stan
- 1944 – Flickan och Djävulen
- 1946 – Möte i natten
- 1946 – Medan porten var stängd
- 1946 – Ballongen
- 1946 – Harald Handfaste
- 1946 – Det är min modell
- 1946 – Barbacka
- 1947 – Försummad av sin fru
- 1947 – Det kom en gäst
- 1950 – Kvartetten som sprängdes
- 1952 – När syrenerna blomma
- 1952 – Janne Vängman i farten
- 1952 – Hård klang
- 1953 – Kungen av Dalarna
- 1954 – Seger i mörker
- 1957 – Prästen i Uddarbo
- 1963 – Barnvagnen
- 1970 – Frida och hennes vän
- 1974 – Ön vid världens ände
- 1975 – Stumpen
- 1980 – Den enes död...
- 1983 – Profitörerna (TV-serie)
- 1984 – Träpatronerna (TV-serie)
- 1985 – August Strindberg: Ett liv (TV-serie)
- 1986 – Valhalla
- 1989 – Sounds of Silence
- 1989 – Maskrosbarn
- 1990 – Spänn mig för Karlavagnen
- 1993 – Glädjekällan
- 1994 – Änkeman Jarl
- 1995 – Mördare utan ansikte (TV-serie)
- 1996 – Stengrunden
- 1998 – Ögat
Källor [redigera]
- ^ [a b c] Gunnar Öhlund på Svensk Filmdatabas
- ^ [a b] Öhlund, Gunnar i Vem är det 1993
