Gunnar Adler-Karlsson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Gunnar Adler-Karlsson, ursprungligen Karlsson, född 6 mars 1933 i Karlshamn[1], är en svensk samhällsdebattör och nationalekonom med specialisering på politisk ekonomi.

Han är son till affärsmannen direktör Herbert Karlsson och dennes hustru Elsa, född Andersson.

Gunnar Adler-Karlsson räknades på sin tid som en framstående socialistisk teoretiker och myntade uttrycket funktionssocialism. Adler-Karlssons i grunden tämligen pragmatiska inställning gjorde dock att han kom i motsättning till doktrinära marxistiska teoretiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Adler-Karlsson växte upp i Blekinge och avlade studentexamenreallinjen. Han skrevs in vid Stockholms universitet 1954 där han studerade juridik och nationalekonomi samt blev juris kandidat 1957. 1961-62 vistades han i USA och studerade vid Harvard University och University of California. Han blev juris licentiat 1962 och disputerade - som lärjunge till Gunnar Myrdal - för juris doktorsgrad i Stockholm 1968 med avhandlingen Western Economic Warfare 1947–1967. Året innan hade han givit ut Funktionssocialismen, som blev den bok som hans namn främst skulle förknippas med. Missnöjd med betyget på sin avhandling bosatte han sig i Italien, där han med sina egna ord, levde "i exil". Han var under några år verksam som föreläsare vid Institutionen för jämförande ekonomiska studier i Wien. 1974-88 var Adler-Karlsson professor i samhällsvetenskapernas teori och metod vid Roskilde universitetscenter. Han köpte en fastighet på Capri 1979 och grundade Capri-institutet för internationell samhällsfilosofi med sig själv som föreståndare. Han har också anlagt en trädgård som guidar besökaren genom filosofins historia. Adler-Karlsson var länge aktiv som föreläsare och blev känd som förespråkare för medborgarlön, så i boken Tankar om den fulla sysselsättningen 1977.

Under studietiden hade Adler-Karlsson god kontakt med Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund och påverkade i någon mån förbundets taktik.

1971 reste han till Kuba för att på plats studera landets socialistiska ekonomi. Under besöket blev han själv i tillfälle att hålla några föreläsningar. Erfarenheterna redovisades sedan i boken Kuba - seger eller nederlag? där han bland annat resonerar omkring politiska och ekonomiska aspekter på ett svenskt bistånd till Kuba. Under en tid verkade han som konsult åt Unctad, FN:s världshandelsorganisation.

Sedan 1960 är han gift med Marianne Ehrnford-Karlsson, född Ehrnford.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Om än socialdemokratiskt förankrad har Adler-Karlsson skrivit några böcker som i åtskilligt var kritiska mot den politik som SAP drev. Han framlade förslag om att partiets hållning skulle ändras i en mer radikal och socialistisk riktning. Det mest kända verket torde vara Funktionssocialismen. Ett alternativ till kommunism och kapitalism 1967. Ett uttalat syfte med boken var att lägga en bättre teoretisk grund för den samhälls- och ekonomipolitik som socialdemokratin redan förde och att lösa motsättningen mellan partiets marxistiska falang och högerreformisterna samt sätta detta i ett internationellt perspektiv. "Funktionssocialism" blev för Adler-Karlsson och dennes meningsfränder - några av dem även påverkade av den italienske mrxistiske filosofen Antonio Gramsci (1891-1937) - en benämning på socialdemokratins förhållningssätt till det liberala ägandebegreppet. Ägandet i sig behövde då inte socialiseras substantiellt så länge som dess funktioner var socialiserade och sålunda hölls under samhällets kontroll. I boken Funktionssocialism beskrev Adler-Karlsson hur denna typ av socialism var tänkt att fungera i praktiken:

Låt oss i stället beröva våra nuvarande kapitalister en efter en av deras äganderättsfunktioner, så att de om några decennier står kvar formellt som kungar, men reellt som mer eller mindre maktlösa symboler för en förgången tid.

1968 utkom Western economic warfare 1947-1967, sedermera utgiven i svensk översättning och förkortad, Västerns ekonomiska krigföring. Ekonomiska aspekter på kalla kriget och maktkampen mellan ideologier i världen var ämnet i Handeln mellan öst och väst (1969). I Kuba - seger eller nederlag? (1971) förordar Adler-Karlsson ett ökat ekonomiskt bistånd till Kuba.

1988 började dock Adler-Karlsson misströsta om socialdemokratin. I förordet till den det året utgivna Sverige – världens mest framgångsrika kapitalism? jämför han förda socialdemokratiska politiken med Brattsystemet, apartheid och slaveri och menar att kapitalägarna vunnit över socialismen. I det sista kapitlet frågar han om offentlig maktutövning är en form av diktatur, men påstår även att detta missförhållande inte är socialdemokratins fel. Att dra gränser mellan det privata och statens ansvar menar Adler-Karlsson var den stora frågan inför 1990-talet.

Tre andra uppmärksammade böcker är Lärobok för 80-talet, Lärobok för 90-talet samt Superhjärnornas kamp.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Funktionssocialism (1967)
  • Western Economic Warfare (dokt.avh) (1968)
  • Kuba - seger eller nederlag? (1971)
  • Hyckleriets årtionde (1972)
  • Lärobok för 80-talet (1975)
  • The Political Economy of East-West-South Co-operation (1976)
  • Tankar om den fulla sysselsättningen (1977)
  • Reducing Global Inequities (1978)
  • Ett samhälle utan moral (1979) på Zindermans förlag
  • Skolan-parkeringsplats för onödiga... (1983)
  • Adrenalinstinna hannar. Om männens makt i samhället (1985) på Zindermans förlag
  • Sverige - världens mest framgångsrika kapitalism (1988)
  • Lärobok för 90-talet (1989)
  • Superhjärnornas kamp (1997)
  • Intelligensens genesis på gott och ont : socialdarwinistiska funderingar över Böckernas bok för Bokmässan 19 sept. 1999 (1999)
  • Meditations on Western Wisdom (2000)
  • Evil or biological tragedy? : an attempt at global empathy (2001)
  • En uppblåst bakteries memoarer (2003)
  • Mendels gåva : vår nästa världsbild : med kritik av SOU 2004:20 (2005)
  • Ondskans biologiska ursprung (2008)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Adler-Karlsson, Gunnar, jur dr, Anacapri, Italien i Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1993 / s 23.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]