Gunnar Bucht

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gunnar Bucht
Tonsättare
Född 5 augusti 1927 (87 år)
Bakgrund Stocksund, Sverige
Instrument Piano
Webbplats Gunnar Buchts webbplats

Gunnar Henrik Bucht,[1] född den 5 augusti 1927 i Stocksund, är en svensk tonsättare och musikpedagog. Hans farmorsfar var Anders Sidner, en av grundarna av Musikaliska konstföreningen.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Bucht studerade piano för Yngve Flyckt och Hans Eppstein, samt även musikteori för den senare. 1947 började han studera musikvetenskap vid Uppsala universitet för Carl-Allan Moberg, Ingmar Bengtsson och Sven E. Svensson. 17 december 1949 debuterade Bucht som pianist och tonsättare med sitt opus 1 Tema med variationer för piano (Alla Cinquecento). 1953 la han fram sin licentiatsavhandling om Vadstenanunnornas veckoritual, Birgittinerordens musik från slutet av 1300-talet så som den föreligger i manuskript från 1400- och 1500-talet. Under samma tidsperiod studerade Bucht komposition och kontrapunkt för Karl-Birger Blomdahl, samt violinstudier för Sven-Erik Bäck. Därpå följde några utlandsår och studier för Carl Orff i München, Goffredo Petrassi i Rom och Schönbergeleven Max Deutsch i Paris.

Gunnar Bucht är en av 1900-talets mer betydande svenska tonsättare. Han har genom åren deltagit i flera musikdebatter samt utbildat flera tonsättare, (bland andra Anders Hillborg, Thomas Jennefelt, Ingvar Karkoff, Pär Lindgren och Karin Rehnqvist) vilka har gjort sig kända på den svenska konstmusikscenen och av vilka några i sin tur är eller har varit verksamma som pedagoger vid musikhögskolorna.

Bucht valdes in som medlem i Föreningen svenska tonsättare 1954 och var dess ordförande 1963–69. Han valdes till ordförande för Fylkingen 1956–59 och var aktiv i både den svenska sektionen för ISCM (1960–72), som dess internationella presidium. 1964 valdes han in som ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien och var styrelseledamot 1983–91. Åren 1970–73 var Bucht kulturattaché vid Sveriges ambassad i Bonn. Han var professor i komposition vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 1975–85 och rektor där 1987–93.

1987 belönades Gunnar Bucht med medaljen Litteris et Artibus, 2001 med Medaljen för tonkonstens främjande och 2003 tilldelades han Hugo Alfvénpriset.

Bucht tillhör dem som fick statlig inkomstgaranti för konstnärer, avdelningen professorer och tidigare huvudlärare, i september 2009. [2]

Verkförteckning[redigera | redigera wikitext]

Symfonier[redigera | redigera wikitext]

  • Symfoni nr 1 op. 8 (1952) [3]
  • Symfoni nr 2 op. 9 (1953) [4]
  • Symfoni nr 3 op. 11 (1954) [5]
  • Symfoni nr 4 op. 21 (1958) [6]
  • Symfoni nr 5 op. 30 (1960) [7]
  • Symfoni nr 6 op. 32 (1962) [8]
  • Symfoni nr 7 (1971) [9]
  • Symfoni nr 8 (1983) [10]
  • Symfoni nr 9 (1990) [11]
  • Symfoni nr 10 Sinfonie gracieuse ou l'Apothéose de Berwald (1993) [12]
  • Symfoni nr 11 (1994) [13]
  • Symfoni nr 12 Mouvements sonores et accentués (1997) [14]
  • Symfoni nr 13 Wie die Zeit vergeht (Quasi una sinfonia) (2007–2009) [15]
  • Symfoni nr 14 Tonkaraktärer (2010) [16]
  • Symfoni nr 15 (2010) [17]
  • Symfoni nr 16 (2012) [18]

Orkestermusik[redigera | redigera wikitext]

  • Meditation för piano och orkester op. 5 (1950) [19]
  • Konsert för violoncell och orkester op. 12 (1954) [20]
  • Symfonisk fantasi för orkester op. 13 (1955) [21]
  • Sonat för piano och slagverk op. 14 (1955) [22]
  • Divertimento för orkester op. 16 (1956) [23]
  • Vi gör en symfonisats på melodierna 'En gång i bredd med mig' och 'Ro, ro till fiskeskär' (1956) [24]
  • Couplets et Refrains pour orchestre op. 29 (1960) [25]
  • Dramma per musica (1967) [26]
  • Vinterorgel för orkester (1974) [27]
  • Journées oubliées (1975) [28]
  • Au delà (1977) [29]
  • Violinkonsert (1978) [30]
  • The Big Bang – And After (1979) [31]
  • Georgica (1980) [32]
  • Sinfonia concertante för flöjt, altviolin, harpa och orkester (1982) [33]
  • En vår gick jag ut i världen. Roman för orkester i 16 kapitel (1983-84) [34]
  • Fresques mobiles pour orchestre (1986) [35]
  • Tönend bewegte Formen (1987) [36]
  • Violoncellkonsert nr 2 (1990) [37]
  • Pianokonsert (1994) [38]
  • Rörelser i rummet för orkester (1996) [39]
  • Concerto de Marle för altviolin och orkester (1998) [40]
  • Alienus dröm för orkester (1999) [41]
  • Superstrings för orkester (2002) [42]
  • Den oändliga melodin (2004) [43]
  • A la recherche d'une musique inoubliable, operafantasi i fyra avsnitt från Tronkrävarna (2013) [44]
  • L'imprévu ou L'apothéose de Berlioz för orkester (2014) [45]

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Kvintett för två violiner, 2 altvioliner och violoncell op.2 (1950) [46]
  • Introduktion och Allegro för stråkorkester op.4 (1950) [47]
  • Kvartett för 2 violiner, viola och violoncell op. 7 (1951) [48]
  • Fyra bagateller för 2 violiner, viola och violoncell op. 10 (1953) [49]
  • Kröningsmusik för flöjt, trumpet, violoncell, piano och slagverk op. 20 (1957) [50]
  • Stråkkvartett nr 2 op. 24 (1959) [51]
  • Klarinettstudie 59 op. 28 (1959) [52]
  • Fanfar till LKAB:s 75-årsjubileum september 1965 för 4 B-trumpeter och 2 tromboner (1965) [53]
  • Strängaspel (1965) [54]
  • A huit mains per flauto, violino, violoncello e cembalo (1976) [55]
  • Quintetto amichevole (1976) [56]
  • Tableux à trois, för violin, violoncell och piano (1978) [57]
  • À mon gré, för flöjt, klarinett, harpa, celesta, viola, violoncell och kontrabas (1978) [58]
  • En clairobscur för kammarorkester (1981) [59]
  • Musica Bothniae (1983) [60]
  • Blad från mitt gulsippeänge. Häfte 1 för klarinett och piano (1985) [61]
  • Konsert för Arholma (1989) [62]
  • Coup sur coup, för slagverk (1995) [63]
  • Stråkkvartett nr 3 (1997) [64]
  • Partita för två violiner (2001) [65]
  • Tre per due för två violiner (2004) [66]
  • Notenbüchlein för Duo Gelland (2008) [67]
  • Stråkkvartett nr 4 Souvenirs du Lot (2011) [68]

Pianomusik[redigera | redigera wikitext]

  • Tema med variationer för piano (À la cinquecento) op. 1 (1949) [69]
  • Åtta pianostycken op. 3 (1949–1952) [70]
  • Sonat för piano op. 6 (1951) [71]
  • Sonat nr 2 för piano op. 25 (1959) [72]
  • Quatre pièces pour le pianiste (1985) [73]
  • Blad från mitt gulsippeänge. Häfte 2 för cembalo (1988) [74]

Orgelmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Pour écouter für Orgel (1974) [75]
  • Unter vollem Einsatz för orgel och 5 slagverkare (1986) [76]

Verk för kör och orkester[redigera | redigera wikitext]

  • Kantat till Högre Allmänna Läroverkets i Härnösand 300-årsjubileum. Text Bertil Malmberg (1954) [77]
  • En var sin egen professor för tenorsolo, blandad kör och orkester op. 19 Texter av Falstaff, fakir (1957) [78]
  • La fine della dispora per coro misto ed orchestra (för blandad kör och orkester) op. 22 Efter dikten Auschwitz av Salvatore Quasimodo (1958) [79]
  • Eine luterische Messe, för solister, blandad kör, barnkör och orkester, efter pjäsen Martin Luther und Thomas Münzer oder die Einführung der Buchhaltung av Dieter Forte (1972–1973) [80]
  • Musik för Lau (1975) [81]
  • Panta rei. Fragment för soli, kör och orkester. Text av Herakleitos i svensk översättning av Håkan Rehnberg och Hans Ruin (1998–99) [82]
  • Odysseia, halvsceniskt oratorium för sex solister, blandad kör och orkester efter Nikos Kazantzakis versepos Odysseia i översättning av Gottfried Grunewald. Del 1. (2002–2003) [83]

Körmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Hommage à Edith Södergran för blandad kör à cappella op. 17 Dikter av Edith Södergran (1956) [84]
  • Canto di ritorno per coro misto à cappella (för blandad kör à cappella) (1958) [85]

Solosånger[redigera | redigera wikitext]

med orkester[redigera | redigera wikitext]

med piano[redigera | redigera wikitext]

Scenmusik[redigera | redigera wikitext]

Sceniska verk[redigera | redigera wikitext]

Tonband[redigera | redigera wikitext]

  • Fanfar 68 för tonband (1968) [98]
  • Symphonie pour la musique libérée (1969) [99]
  • Jerikos murar (1970) [100]

Filmmusik[redigera | redigera wikitext]

Diskografi[redigera | redigera wikitext]

  • Coup sur coup, Kroumata, Phono Suecia

  • From ”En vår gick jag ut i världen”, Sveriges Radios Symfoniorkester, dirigent Ola Karlsson, Phono Suecia

  • Georgica, Phono Suecia

  • Piano Concerto, Hans Pålsson, piano, Helsingborg Symfoniorkester, dirigent Göran W. Nilson, Phono Suecia

  • Hund skenar glad, Phono Suecia
  • Partita, Duo Gelland, Nosag records
  • Klarinettstudie 59, Kjell Fagéus, Opus 3
  • Tre per due, Duo Gelland, Nosag records
  • Quatre pièces pour le pianiste, Love Derwinger, Nosag records


Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Catalogue raisonné ou parcours confus : mitt musikaliska och litterära skapande 1949–2006. Hemse: Ulf Jacobsen. 2008. Libris 10906085. ISBN 978-91-85541-00-3 
  • Europa i musiken. Vitterhetsakademiens skriftserie om Europa, 99-1310817-9. Stockholm: Natur & Kultur. 1996. Libris 8348340. ISBN 91-27-05921-9 
  • Född på Krigsstigen : minnesbilder, människor, musik. Stockholm: Atlantis. 1997. Libris 7644524. ISBN 91-7486-377-0 
  • Rum, rörelse, tid : om musik som verklighet. Skrifter från Musikvetenskapliga institutionen / Stockholms universitet, 0281-241X ; 14. Stockholm: Musikvetenskapliga institutionen, Stockholms univ. 1999. Libris 8233625 
  • Pythagoras' sträng : essäer kring musikens gränser. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 104. Stockholm: Thales. 2005. Libris 10019025. ISBN 91-7235-061-X 
  • Quid est tonus? : Jacques Handschin, Der Toncharakter – och därutöver. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 117. Hedemora: Gidlund. 2009. Libris 11331505. ISBN 978-91-7844-778-7 
  • Rum, människa, musik: essä. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 117. Stockholm: Atlantis. 2009. Libris 11564821. ISBN 978-91-7353-276-1 
  • Tankebok : tema musik. Hedemora: Gidlund. 2011. Libris 12223106. ISBN 978-91-7844-822-7 
  • Om det fula i musiken – och andra essäer. Hedemora: Gidlund. 2013. ISBN 9789178448814 
  • Modernism, modernitet, musik. Stockholm: Atlantis. 2013. ISBN 9789173536189 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stamtavla för Henrik Gustavsson Bucht, 1810–1857
  2. ^ Svenska Dagbladet, Kultur: 19 september 2009
  3. ^ Uruppfört 7 dec 1953 i Kungliga Musikaliska Akademiens stora sal av Radioorkestern under ledning av Sten Frykberg.
  4. ^ Verket har aldrig framförts.
  5. ^ Uruppfört 17 april 1955 i Kungliga Musikaliska Akademiens stora sal av Radioorkestern under ledning av Sten Frykberg.
  6. ^ Uruppfört 3 apr 1959 i Stockholms konserthus av Stockholms filharmoniska orkester under ledning av Sixten Ehrling. Symfonins tre satser spelas utan uppehåll. Bucht använder här för första gången saxofon som soloinstrument.
  7. ^ Uruppfört 14 jan 1962 i Kungliga Musikaliska Akademiens stora sal av Radioorkestern under ledning av Sixten Ehrling.
  8. ^ Uruppfört 20 nov 1963 i Stockholms konserthus av Stockholms filharmoniska orkester under ledning av Stig Westerberg.
  9. ^ Uruppfört 26 mars 1972 på Folkborgen i Norrköping av Norrköpings symfoniorkester under ledning av Everett Lee. Verket beställdes av Norrköpings symfoniorkester och dedikationen lyder: "Till Norrköpings Orkesterförening i Musikaliska Akademiens jubileumsår 1971".
  10. ^ Uruppfört 13 sep 1984 i Stockholms konserthus av Stockholms filharmoniska orkester under ledning av Yuri Ahronovitch.
  11. ^ Uruppfört 31 okt 1990 i Stockholms konserthus av Stockholms filharmoniska orkester under ledning av James DePreist.
  12. ^ Uruppfört 24 aug 1996 i Berwaldhallen av Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av B. Tommy Andersson. Verket beställdes av Sveriges Radio till 200-årsjubileet av Franz Berwalds födelse 1796.
  13. ^ Uruppfört 10 jan 1996 i Stockholms konserthus av Stockholms filharmoniska orkester under ledning av Niklas Willén.
  14. ^ Uruppfört 4 sep 1990 i Göteborgs konserthus av Göteborgs Symfoniker under ledning av Neeme Järvi.
  15. ^ Verket har aldrig framförts.
  16. ^ Verket har aldrig framförts.
  17. ^ Verket har aldrig framförts.
  18. ^ Verket har aldrig framförts.
  19. ^ Verket har aldrig framförts, men är vad som återstår av en ursprunglig pianokonsert.
  20. ^ Uruppfört 27 nov 1955 i Kungliga Musikaliska Akademiens stora sal av cellisten Claude Génetay och Radioorkestern under ledning av Sten Frykberg.
  21. ^ Verket har aldrig framförts.
  22. ^ Uruppfört 14 apr 1956 i Fylkingen, Stockholms konserthus lilla sal av Ingemar Bergfelt, Bengt Arsenius, Karl Kenne och Anders Soldén.
  23. ^ Uruppfört 18 mars 1957 i Kungliga Musikaliska Akademiens stora sal av Radioorkestern under ledning av Sten Frykberg.
  24. ^ Verket var en beställning från dåvarande Skolöverstyrelsens filmavdelning som led i ett musikpedagogiskt projekt att demonstrera sonatformen.
  25. ^ Uruppfört 12 apr 1961 i Göteborgs konserthus av Göteborgs Symfoniker under ledning av Sixten Eckerberg.
  26. ^ Uruppfört 29 okt 1967 i Stockholms konserthus av Stockholms filharmoniska orkester under ledning av Carl Rune Larsson. Bucht arrangerade mellanspelet från första till andra scenen i akt II ur sin opera Tronkrävarna till detta verk.
  27. ^ Uruppfört 3 juli 1975 i Göteborgs konserthus av Göteborgs Symfoniker under ledning av Sixten Ehrling.
  28. ^ Uruppfört 25 april 1976 i Stockholms konserthus av Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av Göran W Nilson. Verkets undertitel är Pièces de caractère d'un temps sans caractère. Bucht framhåller verket som ett av hans mest betydande.
  29. ^ Uruppfört 14 mars 1979 i Stockholms konserthus av Stockholms filharmoniska orkester under ledning av Okko Kamu.
  30. ^ Uruppfört 5 nov 1980 i Stockholms konserthus av Stockholms filharmoniska orkester med Leo Berlin som solist, allt under ledning av Charles Dutoit. Verket är tillägnat Leo Berlin.
  31. ^ Uruppfört 2 april 1981 i Berwaldhallen av Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av Leif Segerstam. Verket har varit föremål för en kvalificerad musikvetenskaplig behandling. Musikforskaren Gerd Schönfelder analyserade nio kompositioner av lika många samtida svenska tonsättare i Prinzip Wahrheit – Prinzip Schönheit 1984 (Kungl. Musikaliska Akademiens skriftserie nr 42).
  32. ^ Uruppfört 11 feb 1983 i Berwaldhallen av Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av Leif Segerstam. Verkets titel syftar dels på Georgien med bergskedjan Kaukasus och Prometheus öde, dels på Vergilius lärodikt med samma namn som avhandlar jordbruk och trädgårdsskötsel. Till detta har Bucht tillfogat egna upplevelser av det gotländska sommarlandskapet.
  33. ^ Uruppfört 13 jan 1983 i Hörsalen i Norrköping av Norrköpings Symfoniorkester under ledning av Jukka-Pekka Saraste. Solister: Lorentz Hertinge, Karin Ahnlund och Vera Schabbauer.
  34. ^ Uruppfört 21 maj 1990 som studioproduktion i Sveriges Radios program 2 av Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av Ola Karlsson. Titeln bygger på en dikt av Elmer Diktonius.
  35. ^ Uruppfört 28 jan 1989 i Berwaldhallen av Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av Markus Lehtinen.
  36. ^ Verket har aldrig framförts. Titeln är ett citat från musikkritikern Eduard Hanslicks berömda skrift Vom musikalisch schönen från 1854.
  37. ^ Uruppfört 10 jan 1992 i Göteborgs konserthus av Göteborgs Symfoniorkester under ledning av Lev Markiz. Solist: Thorleif Thedéen för vilken verket är skrivet och tillägnat.
  38. ^ Uruppfört 2 feb 1997 i Helsingborgs konserthus av Helsingborgs symfoniorkester och pianisten Hans Pålsson under ledning av Göran W Nilson. Verket är tillägnat Hans Pålsson.
  39. ^ Uruppfört 2 dec 1999 i Berwaldhallen (inom ramen för 20-årsjubileet av dess tillkomst) av Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av Thomas Dausgaard.
  40. ^ Verket har inte uppförts. Hôtel de Marle är den byggnad i vilken Centre Culturel Suédois (Svenska Kulturinstitutet) i Paris är inrymt.
  41. ^ Verket har aldrig framförts. Hans Alienus är en bok av Verner von Heidenstam från 1892.
  42. ^ Verket har aldrig framförts. Titeln syftar på strängteorin inom fysiken om materiens minsta beståndsdelar.
  43. ^ Verket har aldrig framförts. Undertiteln är "Efter en idé av Richard Wagner". Ingen konkret Wagnermusik avses utan ett samtal som han och Franz Liszt hade några månader före Wagners bortgång. Han ville få med sig Liszt att skriva ensatsiga symfonier utan tematiska kontraster men med en enda melodisk tråd, som när den spunnits färdig också skulle innebära symfonins slut.
  44. ^ Verket har aldrig framförts.
  45. ^ Verket har aldrig framförts.
  46. ^ Uruppfört 15 nov 1952 i Stockholms konserthus lilla sal av Grünfarbkvartetten och Kurt Lewin.
  47. ^ Uruppfört 7 feb 1952 i Sveriges Radio av Radioorkestern under ledning av Sten Frykberg.
  48. ^ Uruppfört 24 okt 1953 i Stockholms konserthus lilla sal av Grünfarbkvartetten.
  49. ^ Uruppfört 19 mars 1955 i Stockholms konserthus lilla sal av Grünfarbkvartetten.
  50. ^ Uruppfört 17 feb 1958 i Stockholms konserthus lilla sal. Medverkande: Björn Skärfstad, Olof Lindgren, Bruno Eichenholz, Ingela Brandin, Stig Arnorp, Rune Leweryd och Lennart Hedwall. Konsertsviten bygger på musiken till Lars Forssells drama Kröningen (se Scenmusik).
  51. ^ Uruppfört 9 nov 1959 på Moderna museet i Stockholm av Norrköpingskvartetten.
  52. ^ Uruppfört 30 dec 1959 inom ramen för en litterär-musikalisk soaré anordnad av Sveriges RadioModerna museet för att markera decennieskiftet. Solist: Olav Gullbransson.
  53. ^ Uruppfört 7 sep 1965 vid invigningen av LKAB:s malmhamn i Luleå av Armémusikkåren i Boden.
  54. ^ Uruppfört 21 jan 1966 i ABF-huset i Stockholm av ABF:s kammarorkester under ledning av Sven Verde. Verket beställdes av ABF:s Stockholmsavdelning för dess 50-årsjubileum 1966 och är skrivet för stråkorkester.
  55. ^ Uruppfört mars 1977 på Kammarmusikföreningen i Göteborg av ensemblen Ars Intima bestående av Gérard Schaub, Václav Rabl, Leif Johansson och Margareta Fagerfjäll.
  56. ^ Uruppfört maj 1977 på Centre Culturel Suédois i Paris av Kungliga Filharmonikernas Blåsarkvintett bestående av Eje Kaufeldt, Per-Olof Gillblad, Kjell Fagéus, Knut Sönstevold och Rolf Bengtsson.
  57. ^ Uruppfört 3 okt 1978 på Centre Culturel Suédois i Paris av Tamas Vas, Guido Vecchi och Gunnar Sjöström, som verket är tillägnat.
  58. ^ Uruppfört 12 nov 1979 i Kungliga Musikaliska akademiens stora sal av musiker från Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av Jan Lennart Höglund. Titeln betyder "som det behagar mig".
  59. ^ Uruppfört 2 aug 1982 inom ramen för Musik på slottetStockholms slott av Stockholms Ensemblen under ledning av Mats Liljefors.
  60. ^ Uruppfört 10 juni 1984 i Folkets hus i Haparanda av Regionmusiken i Boden under ledning av Olle Lind.
  61. ^ Uruppfört 20 aug 1986 i Drottningholms slottskyrka av Harry Sernklef och Margot Nyström.
  62. ^ Uruppfört 1 juli 1990 i Rimbo kyrka av Leo Berlins Kammarorkester under ledning av Leo Berlin. Verket skrevs för Leo Berlin och hans stråkelever på Musikhögskolan i Stockholm för att markera 10-årsjubileet av mästarkursen på Arholma.
  63. ^ Uruppfört 27 sep 1996 på Kungliga Myntet av slagverksensemblen Kroumata, som verket är tillägnat.
  64. ^ Uruppfört juni 1998 som radioproduktion av Yggdrasilkvartetten.
  65. ^ Uruppfört 20 jan 2002 på Dresdner Zentrum für zeitgenössische Musik i Dresden av Duo Gelland.
  66. ^ Verket har aldrig framförts.
  67. ^ Verket har aldrig framförts.
  68. ^ Verket har aldrig framförts.
  69. ^ Uruppfört 17 dec 1949 i Stockholms Konserthus lilla sal. Solist: Gunnar Bucht. Undertiteln betyder 'i 1500-talsstil'. Vid samma tillfälle debuterade även Bengt Hambraeus med sitt verk Cantigas de Santa Maria.
  70. ^ Verket har aldrig framförts.
  71. ^ Uruppfört 1952 i Lübeck av Gunnar Sjöström.
  72. ^ Uruppfört 11 dec 1959 på Moderna museet i Stockholm av Greta Erikson.
  73. ^ Uruppfört 17 april 1986 inom ramen för Björnekulla musikvecka i Åstorp av Hans Pålsson, till vilken verket är tillägnat.
  74. ^ Uruppfört 24 sep 1989 i Börssalen i Stockholm av Eva Nordwall inom ramen för Samtida Musik. Verket tillkom på uppmaning från Eva Nordwall och är tillägnat henne.
  75. ^ Uruppfört 18 mars 1974 i Oscarskyrkan i Stockholm av Werner Jacob. Verket inspirerades och beställdes av tonsättaren och organisten vid Sebalduskyrkan i Nürnberg Werner Jacob.
  76. ^ Uruppfört 29 maj 1987 i Sebalduskyrkan i Nürnberg av Werner Jacob och en instrumentalensemble under ledning av Klaus Tresselt.
  77. ^ Uruppfört 8 maj 2004 i Landgrensskolans aula i Härnösand av Härnösands Musiksällskaps symfoniorkester, Härnäsands Motettkör och Kapellsbergs musikskolas kör, allt under ledning av Patrik Eriksson.
  78. ^ Verket har aldrig framförts.
  79. ^ Uruppfört 4 okt 1963 i Stockholms konserthus av Stockholms filharmoniska orkester och Radiokören under ledning av Herbert Blomstedt.
  80. ^ Verket har aldrig framförts. Fortes pjäs spelades mycket på tyska scener i början av 1970-talet. Den tar upp ett dramatiskt avsnitt ur den tyska historien: reformationen och det tyska bondekriget på 1520-talet. Efter svårigheter att få sin opera Tronkrävarna spelad och uppsatt valde Bucht istället att iscensätta verket som en mässa eller rättare sagt en antimässa, allt med författaren Fortes godkännande.
  81. ^ Uruppfört 25 juni 1975 i Lau kyrkaGotland av Regionmusiken i Visby och Visby domkyrkas barnkör under ledning av Olle Lind och Karl-Erik Andersson. Utgångspunkten för verket är kyrkorummet i Lau med dess exceptionella akustik: 12 sekunders efterklang i tom salong och 5 sekunder med ca 300 personers publik. Orkestern består av blåsare, slagverk, kontrabas, röster samt tonband. Verket beställdes av Visby regionmusikavdelning.
  82. ^ Uruppfört 9 maj 2003 i Berwaldhallen av Sveriges Radios symfoniorkester, Eric Ericsons Kammarkör, Radiokören och solisterna Angela Rotondo, Martina Dike, Henrik Holmberg och Lars Arvidsson, allt under ledning av Tobias Ringborg. Panta rei är klassisk grekiska för "allt flyter" och är hämtat från Herakleitos tillskrivna sats: "Man kan inte två gånger stiga ner i samma flod."
  83. ^ Verket har aldrig framförts. Verket handlar om hjälten Odysseus i den grekiska mytologin. Kazantzakis version är liksom Homeros epos uppdelat på 24 sånger och består av 33 333 versrader som alla innehåller 17 jambiska stavelser.
  84. ^ Uruppfört 11 nov 1956 i Börssalen i Stockholm av Radiokören under ledning av Eric Ericson. Dikterna som ingår i verket är Triumf att finnas till – Höstens dagar – Skaparegestalter – Landet som icke är.
  85. ^ Uruppfört 16 nov 1974 i Oscarskyrkan i Stockholm av Oscars motettkör under ledning av Torsten Nilsson. Texten är från Psaltaren psalm 137:1–6 Vid Babylons floder satt vi och grät, när vi tänkte på Sion.
  86. ^ Verket har aldrig framförts.
  87. ^ Uruppfört våren 1957 (?) i radioprogrammet Plats för ungdom. Medverkande Ingalill Sannfrid och Leif Aare.
  88. ^ Uruppfört 11 juni 1957 i Börssalen i Stockholm av Barbro Ericson och Kurt Bendix.
  89. ^ Uruppfört 19 maj 1966 i Carnegie Hall (Carnegie Recital Hall) i New York av Alice Esty och Warren Wilson. Verket beställdes av Alice Esty och är tillägnat henne. Dikterna är hämtade från Gunnar Björlings samling Hund skenar glad.
  90. ^ Dramaten hade beställt musik anpassad till teaterns ensemble på sju musiker. Bengt Ekerot regisserade, Birgit Cullberg koreograferade och Anders Ek hade huvudrollen.
  91. ^ Föreställningen ägde rum någon gång under samma år. Regissör var Börje Mellvig.
  92. ^ Den av Ralf Långbacka regisserade inspelningen sändes i oktober 1960.
  93. ^ Uruppfört 23 dec 1962 i Sveriges Radio. Medverkande: Solwig Grippe och ensemble ur Radioorkestern under ledning av Ulf Björlin. I ett vinterlandskap hittar en vandrare det djupfrysta Jesusbarnet. Han lyfter upp det och vaggar det, utstöter ett skri när han upptäcker att barnet är ätbart men att det smakar gammalt marsipan. Han går vidare. Inslaget av det absurda och blasfemiska skulle återkomma i Buchts opera Tronkrävarna.
  94. ^ Uruppfört 2 feb 1960 i Sveriges Radio. Medverkande: Anders Ek samt Sam Jacobsson, Stig Arnorp och Thorsten Sjögren.
  95. ^ Uruppfört 13 nov 1965 i Kungliga Musikaliska Akademiens stora sal. Medverkande: Dorothy Dorrow, damkör ur Radiokören, ensemble ur Radioorkestern, allt under ledning av Stig Westerberg.
  96. ^ Uruppfört 10 sep 1966 på Kungliga Teatern i Stockholm. Medverkande: Sven-Olof Eliasson, Rolf Jupither, Olle Sivall, Laila Andersson-Palme och Gunilla af Malmborg. Kungliga Hovkapellet och Operakören under ledning av Stig Westerberg. Regissör: Folke Abenius. Av planerade fem föreställningar bortföll två på grund av sjukdom.
  97. ^ Verket har aldrig framförts. Idén till verket kom från mezzosopranen Doris Soffel att komponera något dramatiskt för hennes röstkapacitet. Det var även hon som föreslog Strindbergs enaktare som text.
  98. ^ Uruppfört 19 sep 1968 i Stockholms Stadshus. Fanfaren öppnade Nordiska Musikdagar och Stockholms Festspel och arbetar med klanger från Stadshusets stora klocka som en markering av Stockholms Stads värdskap.
  99. ^ Uruppfört 26 feb 1970 på Sveriges Radio.
  100. ^ Uruppfört 14 mars 1971 i Radiohusets studio 2.
  101. ^ Musiken var en beställning från försvaret för att informera om det nya svensktillverkade stridsflygplanet Saab 35 Draken. Inspelningen gjordes med för ändamålet hopplockade musiker under ledning av Egon Kjerrman.


Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Wallner, Bo (1973). ”Komik, romantik, epik, etik, politik : om sceniska verk av Hilding Rosenberg, Sven-Erik Bäck och Gunnar Bucht”. Operan 200 år : jubelboken (Stockholm: Prisma): sid. 140–155.  Libris 7406307

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]