Gunnar Danielson

Från Wikipedia
Ej att förväxla med Gunnar Danielson (generaldirektör).
Gunnar Danielson


Tid i befattningen
30 september 1944–31 mars 1952
Statsminister Per Albin Hansson
Tage Erlander
Företrädare Edgar Rosander
Efterträdare Allan Nordenstam

Född Berndt Gunnar Emil Danielson
18 augusti 1901
Maria Magdalena församling, Stockholms stad
Död 18 september 1958 (57 år)
Klara församling, Stockholms stad
Nationalitet Sverige Sverige
Utbildning Jur. kand. 1927
Alma mater Stockholms högskola
Yrke Jurist, ämbetsman, politiker
Ministär Regeringen Hansson III
Regeringen Hansson IV
Regeringen Erlander I
Regeringen Erlander II
Maka Tyra Håkansson
(g. 1931–1958; hans död)
Barn Lena (f. 1933)
Åsa (f. 1936)
Björn (f. 1942)
Föräldrar Emil Danielson
Frida Alm

Berndt Gunnar Emil Danielson, född 18 augusti 1901 i Maria Magdalena församling, Stockholms stad, död 18 september 1958 i Klara församling, Stockholms stad,[1] var en svensk jurist, ämbetsman och politiker. Han var konsultativt statsråd (juristkonsult) 1944–1952 och landshövding i Stockholms län 1952–1958.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Danielson avlade studentexamen vid Högre allmänna läroverket å Södermalm i Stockholm 1922 och juris kandidatexamen vid Stockholms högskola 1927, varpå han gjorde tingstjänstgöring i Sollentuna och Färentuna samt Östersysslets domsaga 1927–1929. Han blev tillförordnad fiskal i Svea hovrätt 1930, adjungerad ledamot av Svea hovrätt 1933, assessor där 1936 och hovrättsråd 1942. Han var byråchef för lagärenden i Justitiedepartementet 1939–1944[2] och konsultativt statsråd (juristkonsult) 1944–1952.[3] Danielson var landshövding i Stockholms län från 1952 till sin död 1958.[4]

Danielson var därtill sekreterare eller biträdande sekreterare i Andra lagutskottet i riksdagen 1934–1938, suppleant i Arbetsdomstolen 1939–1944, juridiskt biträde i Kommerskollegium 1939–1944 och ordförande i Statsdepartementens antagningsnämnd från 1945. Han var också sekreterare i 1936 års konstnärsutredning, sekreterare i 1936 års trafikutredning, ordförande i 1941 års utredning angående fri rättegång, ordförande i 1944 års nykterhetskommitté och ledamot av 1943 års domarutredning.[2] Danielson var ordförande i Svenska Fotbollförbundet 1949–1953.[3]

Gunnar Danielson var son till metallarbetaren Emil Danielson och Frida Alm. Han gifte sig 1931 med skolkökslärarinnan Tyra Håkansson[2] (1902–1988).[1][2] De fick barnen Lena (född 1933), Åsa (född 1936) och Björn (född 1942).[2] Makarna Danielson är begravda på Värmdö kyrkogård.[5]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok 1830–2020, DVD-ROM (Sveriges Släktforskarförbund 2021).
  2. ^ [a b c d e] Prom, Jarl, red (1950). Svensk juristmatrikel 1950. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 65 .
  3. ^ [a b] Burling, Ingeborg, red (1956). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1957. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 204. https://runeberg.org/vemardet/1957/0228.html .
  4. ^ Lewenhaupt, Sten (1961). Svenska högre ämbetsmän från 1634. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 174 .
  5. ^ ”Bernt Gunnar Emil Danielsson”. Gravar.se. https://gravar.se/forsamling/varmdo-forsamling-kyrkogardsforvaltning/varmdo/12/bernt-gunnar-emil-danielsson-9b940. Läst 22 december 2023. 
  6. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1958. Kungl. Svenska riddareordnarna 1958. Uppsala. 1958. sid. 73 .


Företrädare:
Edgar Rosander
Konsultativt statsråd
juristkonsult

1944–1952
Efterträdare:
Allan Nordenstam
Företrädare:
Karl Levinson
Landshövding i Stockholms län
1952–1958
Efterträdare:
Erik Westerlind