Gunnar Hökmark

Från Wikipedia
Version från den 6 december 2017 kl. 15.54 av Grinig (Diskussion | Bidrag) (uppdaterat om ny befattning)
Gunnar Hökmark


Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
2004
Valkrets Sverige

Tid i befattningen
1991–1999
Företrädare Per Unckel
Efterträdare Johnny Magnusson

Tid i befattningen
1982–2004
Valkrets Stockholms län (1982–1998)
Stockholms kommun (1998–2004)

Född Anders Gunnar Hökmark
19 september 1952 (71 år)
Ystad, Skåne
Politiskt parti Moderaterna
Yrke politiker
Gunnar Hökmark vid Sergels torg i Stockholm den 24 maj 2014 inför valet till Europaparlamentet.

Anders Gunnar Hökmark, född 19 september 1952 i Ystad, är en svensk politiker (moderat). Han var förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet 1979–1984, ledamot av Sveriges riksdag 1982–2004 och Moderaternas partisekreterare 1991–1999. Hökmark är ledamot av Europaparlamentet sedan 2004 och ordförande för den utrikespolitiska tankesmedjan Frivärld sedan 2017.

Biografi

Gunnar Hökmark är civilekonom från Lunds universitet, där han tog examen 1976. Han var förbundsordförande för Moderata ungdomsförbundet (MUF) 1979–1984, chef för Timbro Idé 1986–1991 och startade Cityuniversitetet inom ramen för Timbro Idé 1988. Hökmark var ledamot av Sveriges riksdag 1982–2004, och var under denna tid bland annat ekonomisk-politisk talesman för Moderaterna, ledamot av Försvarsberedningen och ordförande i Konstitutionsutskott 2003–2004.[1]

Hökmark var Moderaternas partisekreterare 1991–2000, ordförande för Jarl Hjalmarsonstiftelsen 1993–2000 och verkställande direktör för Reforminstitutet 2000–2003, vilket han startade. Han tog i februari 1990 initiativet till Måndagsrörelsen till stöd för balternas frihet, och har belönats med estniska, lettiska och litauiska ordnar.

Gunnar Hökmark är ledamot av Europaparlamentet sedan 2004, dit han omvaldes i EU-valen 2009 och 2014. Hökmark är delegationsledare för moderaterna i Europaparlamentet och tidigare vice ordförande i EPP-gruppen. Gunnar Hökmark är medlem av Ekonomiska utskottet liksom Industriutskottet och var fram till juli 2013 ordförande för Europaparlamentets Kroatiendelegation. I Europaparlamentet har han drivit utvidgningsfrågorna, forskningsfrågor, återhämtningspolitiken samt behovet av ekonomiska reformer.[2] I dag arbetar han med frågor rörande banklagstiftning, telekom, digitalisering, finansiell stabilitet liksom utvecklingen på Balkan och i Ryssland.

Han har ägnat särskilt uppmärksamhet åt behovet av marknadsekonomiska reformer inom telekom, energimarknader och när det gäller offentliga tjänster liksom finansiella marknader och agerat som talesman för EPP-gruppen i frågor som gäller ekonomisk politik, forskning, IT och energimarknader. Han var med om att driva igenom den förändring som ledde till att Sverige med Lissabonfördraget kommer att ha 20 mandat istället för 18.[3]

Gunnar Hökmark är ordförande för Svenska Försäkringsförmedlarnas förening, ledamot av styrelsen för försäkringsbolaget Dina Försäkringar. Hökmark var ordförande i Samfundet Sverige–Israels riksorganisation mellan 2003 och 2012.[4]

Vid MUF:s förbundsstämma i Göteborg 2008 utsågs Gunnar Hökmark till hedersordförande för MUF.[5]

Han har också varit kapten i pansartruppernas reserv.

Familj

Gunnar Hökmark är son till generalmajor Gösta Hökmark (1920–1993) och Anne-Marie, född Forneborg (1919–1986). Han har tre barn, Björn, Annika och Linn, med Agnetha som han gifte sig med 1979 men som avled 2009. Han bor på Östermalm i Stockholm och på Sandhammaren i Ystad kommun.[6][7] Hökmark gifte sig en andra gång 2014 med den moderata riksdagsledamoten Isabella Jernbeck.

Bibliografi

Företrädare:
Per-Arne Arvidson
Moderata ungdomsförbundets förbundsordförande
1979–1984
Efterträdare:
Beatrice Ask
Företrädare:
Per Unckel
Konstitutionsutskottets ordförande
2003–2004
Efterträdare:
Göran Lennmarker


Referenser

Noter

Källor

  • Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985–1988, utgiven av Riksdagens förvaltningskontor, Stockholm 1986 ISSN 0283-4251 s. 141
  • Vem är det : Svensk biografisk handbok 1999, red. Elisabeth Gafvelin, Kunskapsförlaget P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1998 ISBN 91-1-300536-7 ISSN 0347-3341 s. 520

Externa länkar