Gunnar Lonaeus
| Gunnar Lonaeus | |
| Född | 23 maj 1921 Vreta Klosters församling, Östergötland |
|---|---|
| Död | 4 mars 2015 (95 år) Skärkinds prästgård, Norrköpings Borgs församling, Östergötland |
| Nationalitet | Svensk |
| Yrke/uppdrag | Ambassadör |
| Maka | Inger Johansson (g. 1943–2015) |
Gunnar Nicolaus Lonaeus, född 23 maj 1921 i Vreta Klosters församling i Östergötlands län[1], död 4 mars 2015[2] i Skärkinds prästgård i Norrköpings Borgs församling i Östergötlands län, var en svensk diplomat. Han var ambassadör för Sverige i Brasilien och Japan. Han var även generalkonsul i New York. Tidigare utlandsposteringar innefattade London, Bern, Washington, D.C. och Rio de Janeiro.
Gunnar Lonaeus var son till fabrikören Hjalmar Larsson och Gerda Bäckstedt. Efter att ha avlagt filosofie kandidatexamen i Uppsala 1945 anställdes han vid kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering 1946, var sekreterare riksdagshögerns kansli 1947–1950, attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1950, stationerad i London 1951–1954, ambassadsekreterare i Bern 1955–1957, förste sekreterare vid UD 1957–1959, kulturattaché i Washington, D.C. 1959–1962, handelsråd i Rio de Janeiro 1962–1966, kansliråd och chef vid informationsbyrån UD 1966–1970, generalkonsul i New York 1970–1975, ambassadör i Brasilien 1975–1978, departementsråd och chef för UD:s press- och informationsenhet 1978–1981 och slutligen ambassadör i Tokyo 1981–1986.[3]
Han var ledamot av kollegium för Sverige-information i utlandet 1966–1970 (ordförande 1969–1970), Svenska institutets styrelse och AU 1966–1970 och 1978–1981, nämnden för psykologisk försvarsberedskap 1978–1981, expert inom projektet Swetech vid Linköpings universitet och tekniska högskola från 1986, ordförande i referensgrupp för 1976 års fond för utbyte med Förenta Staterna från 1987, vice ordförande i Scandinavia-Japan Sasakawa Foundation från 1987, styrelseledamot i Centrum för Stillahavsasienstudier vid Stockholms universitet 1988–1991, ordförande i Samfundet Linköpings stiftsbiblioteks vänner från 1991, styrelseledamot i Svenska Rominstitutets Vänner östsvenska kretsen från 1990, Svenska nationalkommittén för United World Colleges från 1989, hedersledamot i Östgöta nation i Uppsala, Svensk-Brasilianska föreningen, föreningen Linköpings läroverkspojkar. Han skrev tidskriftsartiklar i kulturella, ekonomiska och utrikespolitiska ämnen.[3]
Gunnar Lonaeus gifte sig 1943 med Inger Johansson (född 1919), dotter till fängelsedirektören Gustaf Johansson och Signe Bolin.[3] De fick barnen Gunilla 1944, Håkan 1948, Erland 1954 och Ebba 1958.[4]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Gunnar Lonaeus tilldelades Linköpings universitets förtjänstmedalj 2004.[5]
KNO, Kommendör Nordstjärneorden 1974[6]
Commander Grand Cross, Brazilian Order Cruzeiro Do Sul.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
- ^ ”Gunnar Lonaeus”. Svenska Dagbladet, s 22. 23 mars 2015.
- ^ [a b c] Lonæus, Gunnar N, fd ambassadör, Norsholm i Vem är det / Svensk biografisk handbok / 1993 / s 704.
- ^ LONÆUS, GUNNAR N, förste ambassadsekreterare, Rio de Janeiro i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 842.
- ^ ”Det ska böjas i tid”. Folkbladet, Norrköping. 15 november 2004. Arkiverad från originalet den 2 april 2015. https://web.archive.org/web/20150402092930/http://www.folkbladet.se/nyheter/det-ska-bojas-i-tid-2797136.aspx. Läst 23 mars 2015.
- ^ ”SvD 4 dec1974 s 10”. Svenska Dagbladet. Läst 4 december 1974.
- ^ ”Gunnar Nicolaus Lonaeus” (på en-EN). prabook.com. https://prabook.com/web/gunnar_nicolaus.lonaeus/1457625. Läst 11 april 2021.
| |||||||
| |||||||
