Gustaf Adolf Reuterholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet ”Reuterholm” leder hit. För andra betydelser, se Reuterholm (olika betydelser).
Gustaf Adolf Reuterholm
Reuterholm.jpg
Friherre Gustaf Adolf Reuterholm, iklädd talar, samt bärande runt halsen Serafimerordens samt Nordstjärneordens kedjor.
Information
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Infanteriet
Tjänstetid 1770 - 1777
Grad Fänrik
Enhet Östgöta infanteriregemente
Utmärkelser Serafimerorden
Nordstjärneorden

Gustaf Adolf (eller Adolph) Reuterholm, född 7 juli 1756Svidja i Sjundeå i Finland, död 27 december 1813 i Slesvig, var en svensk friherre, en av rikets herrar och statsman.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Reuterholm var son till riksrådet Esbjörn Kristian Reuterholm. Reuterholm hade ett betydande inflytande över den svenska politiken under den tid Gustav IV Adolf var omyndig, det vill säga under åren 1792–1796. Hans inflytande berodde på att han var förtrogen med hertig Karl, som var förmyndare för den unge kungen. Perioden kallas ibland reuterholmska regimen.

Reuterholms regim började med upphävandet av Gustav III:s censur, vilket skedde genom 1792 års tryckfrihetslag. Regimen kom emellertid allt mer att kännetecknas av en våldsam reaktion mot upplysningstidens och den franska revolutionens ideal.

Bland Reuterholms mest uppseendeväckande åtgärder kan nämnas nedläggandet av Svenska Akademien 1795. När Gustav IV Adolf själv tog över styret av Sverige den 1 november 1796 förvisades Reuterholm från Stockholm. Han befann sig därefter mestadels utomlands. Efter att kungen avsatts genom statskuppen 1809 återvände Reuterholm 1810 till Sverige men nekades att träffa Karl XIII. Han lämnade åter riket och avled tre år senare.

Reuterholm invaldes 1796 som ledamot nummer 278 av Kungliga Vetenskapsakademien. Gustaf Adolf Reuterholm är begravd i Strängnäs domkyrka.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Gustav Adolf Reuterholm, 1904–1926.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Fant, Kenne (2008). Vargmänniskan : en dokumentärroman om Gustaf Adolf Reuterholm. Stockholm: Atlantis. Libris 11211159. ISBN 978-91-7353-240-2 
  • Forsstrand, Carl (1925). En gustaviansk ädlings ungdomshistoria : några anteckningar av och om Gustaf Adolf Reuterholm  : med illustrationer. Stockholm: Geber. Libris 8220670 
  • Gustaviansk mystik : alkemister, kabbalister, magiker, andeskådare, astrologer och skattgrävare i den esoteriska kretsen kring G. A. Reuterholm, hertig Carl och hertiginnan Charlotta 1776-1803. Vertigos ockulta klassiker ; 2. Stockholm: Vertigo. 2010. Libris 11680371. ISBN 978-91-85000-57-9 
  • En hovmans fåfänga : Gustaf Adolf Reuterholm och den gustavianska porträttkonsten  : Gripsholms slott, juni-augusti 1991. Nationalmusei utställningskatalog, 0585-3222 ; 542. Stockholm: Nationalmuseum. 1991. Libris 7602427. ISBN 91-7100-409-2 
  • Lekeby, Kjell (2011). Gustaf Adolf Reuterholms hemliga arkiv från 1780-talet. Farsta: Pleiaderna. Libris 12279524. ISBN 978-91-972045-6-9 
  • Malmström, Oscar (1907). Till Gustaf Adolf Reuterholms historia.. Örebro. Libris 2895246 
  • Nylund, Martin (1917). G.A. Reuterholm under förmyndaretiden 1792-1796. Uppsala: Appelbergs boktr.-a.-b. Libris 1656754 
  • Sturzen-Becker, Oscar Patric (1862). Reuterholm efter hans egna memoirer : en fotografi. Stockholm. Libris 1265755. http://runeberg.org/sturzreu/