Gustaf Erik Hasselgren
| Gustaf Erik Hasselgren | |
_x_Rudolf_Suhrlandt.jpg) | |
| Född | 15 november 1781[1] Stockholm |
|---|---|
| Död | 9 mars 1827[2] (45 år) Stockholm[3] |
| Medborgare i | Sverige[4] |
| Utbildad vid | Kungliga Akademien för de fria konsterna  |
| Sysselsättning | Målare[5], universitetslärare, etsare |
| Arbetsgivare | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
| Maka | Anette Hasselgren |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Erik Hasselgren, född 15 november 1781 i Stockholm, död där 9 mars 1827, konstnär och etsare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Han var son till politigevaldigern Erik Gustaf Hasselgren och Brita Stina Åman och från 1817 gift med konstnären Anna (Anette) Catharina Åbom. Hasselgren studerade från 1798 för Pehr Hilleström vid Konstakademien i Stockholm och tilldelades där en tredje medalj för ett profstycke uti Modellscolan. Redan i akademiens första tryckta förteckning (1798) fanns historiska kompositioner av Hasselgren. Han medverkade flitigt i akademiens utställningar och belönades 1803 med akademiens första medalj i silver. Han blev agré 1804 och tilldelades akademiens resestipendium 1806. Han reste först till Berlin där han tvingades stanna i nästan ett år på grund av sjukdom, därefter studerade han tre år i Dresden och ett år i Wien innan han bosatte sig i Italien under fem år. Han slöt sig till den tyska målarkolonien i Rom och blev god vän med Friedrich Overbeck. Han utnämndes till ledamot i Konstakademien 1812 och reste hem till Sverige 1816 för att efterträda Hilleström som professor i figurmåleri. Innehållet i hans målningar var växlande, bibliska, historiska och romantiska ämnen. Hasselgrens färg under hans första period visade en stark dragning för en rödaktig ton. Till hans större arbeten räknas altartavlan Kristi uppståndelse i Jacobs kyrka i Stockholm som han målade i Italien 1816 på beställning från Jacobs församling och Ragnar Lodbrok som beställdes av Karl XIV Johan. Hasselgren är representerad vid Nationalmuseum[6], Norrköpings konstmuseum[7] och Uppsala domkyrka.
Verk (urval)[redigera | redigera wikitext]
- Adonis mellan Diana och Venus (1812)
- Kristi uppståndelse (1816)
- Ragnar Lodbrok i ormgropen (1818)
- Erik den heliges sista andakt (1823, Nationalmuseum)
- Erik den heliges landstigning i Finland
- De fria konsterna begråta Gustaf III:s död
Källor[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Hasselgren, Gustaf Erik, 1904–1926.
- Svenskt konstnärslexikon del III sid 62-63, Allhems Förlag, Malmö.
- Svenska konstnärer, Biografisk handbok, Väbo förlag, 1987, sid 197, ISBN 91-87504-00-6
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ KulturNav, Gustaf Hasselgren, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Gustaf Erik Hasselgren, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 16 augusti 2008, läs online, läst: 21 maj 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 27 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 8 augusti 2021, läs online, läst: 11 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Gustaf Erik Hasselgren i Nationalmuseums samlingar
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 2 april 2020
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Erik Hasselgren.
|