Gustaf Gustafsson af Vasaborg
Från Wikipedia
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (fotnoter). Fakta utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort. Diskutera på diskussionssidan. |
| Gustaf Gustafsson af Vasaborg | |
 |
|
| Information | |
|---|---|
| Född | 24 april 1616 |
| Död | 25 oktober 1653 Wilshaus |
| Begravningsplats | Riddarholmskyrkan |
| I tjänst för | Sverige |
| Försvarsgren | Armén |
| Land | Sverige |
| Tjänstetid | 1633 - 1653 |
| Relationer | Utomäktenskaplig son till Gustav II Adolf |
| Övrigt arbete | Greve Riksråd |
Gustaf Gustafsson, född 24 april 1616, död 25 oktober 1653, var utomäktenskaplig son till kung Gustav II Adolf och Margareta Slots. Han var greve och riksråd 1646 med bland annat Nystad i Finland som grevskap. Han kom på kant med drottning Kristina och bosatte sig år 1652 i Oldenburg. Hans gren av Vasaätten utslocknade år 1777 med hans sondotter Henrietta Polyxena af Vasaborg
När budet om Gustaf Adolfs död 1632 nådde honom for han till Weissenfeld där kistan fanns. När han kom fram till sin faders lik, föll han i gråt. Han skall vid detta tillfälle ha utbrustit de kända orden ”Nu är det tid, att också jag bliver en man i världen”.
- 1626 inskriven vid Uppsala universitet i november.
- 1633 går han i svensk krigstjänst.
- 1634 erhåller han stiftet Osnabrück.
- 1637 Adlad Vasaborg 1637 (ej introducerad på Riddarhuset) med Vibyholms kungsgård med flera gods i Finland.
- Greve af Nystad (introducerad 1647)
- 1649 sökte han efter Carl Carlsson Gyllenhielms avsked som riksamiral men fick avslag. Missnöjd med detta utslag begav han sig till Tyskland.
- Död i Wilshaus den 25 oktober 1653.
- Gravsatt i Riddarholmskyrkan i Stockholm.
Han var gift med grevinnan Anna Sofia Wied-Runkel (död 1694) och hade två barn:
- Kristina af Vasaborg (1644–1689)
- Gustaf Adolf af Wasaborg (1653–1732)
