Gustaf Hjort
Gustaf Fredrik Hjort, född 14 september 1818 i Kristianstad, död 31 mars 1876 i Göteborg, var en svensk läkare.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Hjort blev student i Lund 1836, medicine kandidat 1843, medicine licentiat 1845 och kirurgie magister 1846. Han var amanuens vid Karolinska institutet i Stockholm 1845–1847, uppbördsläkare på korvetten Najaden under en expedition till Sydamerika 1847, underläkare vid Danviks hospital och dårhus 1848–1849, tillförordnad adjunkt i obstetrik vid Karolinska institutet 1850, andre bataljonsläkare vid Göta artilleriregemente 1857–1869, lärare vid Barnmorskeundervisningsanstalten i Göteborg 1857, direktor, med professors namn, heder och värdighet, vid nämnda anstalt från 1858, regementsläkare vid Västgöta regemente från 1869. Han invaldes som ledamot av Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg 1858.
Han förbättrade utbildningen för barnmorskor och arbetade för att kvinnor skulle få utbildas till läkare. Hela sitt liv ägnade han åt att få fram ett botemedel mot barnsängsfeber.[1] Hjort är begravd på Djurgårdskyrkogården i Göteborg.[2]
Eftermäle[redigera | redigera wikitext]
Hjort har fått en gata i stadsdelen Guldheden i Göteborg uppkallad efter sig, Doktor Hjorts gata.[1]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Hjort, Gustaf Fredrik i Alfred Levertin, Svenskt porträttgalleri (1911), volym XIII. Läkarekåren
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 77
- ^ ”Hjort, Gustaf Fredrik”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/942c03cf-b177-4cbc-bc9a-db5d52fe94fd. Läst 5 juni 2023.