Gustav II Adolfs staty, Göteborg
_b_180.jpg)
Gustav II Adolfs staty i centrala Göteborg är denna stads äldsta staty och är placerad mitt på Gustaf Adolfs Torg sedan 1854.
Statyn i brons av Gustav II Adolf står på en hög kvadratisk bronssockel ovanpå ett trappstegsformat fundament i sten. På sockeln finns inskriptionen: "Åt konung Gustaf Adolf den Store, Götheborgs grundläggare, af Stadens invånare, År 1849".[1]. Kungens pose, där han pekar med höger hand ned mot torget samtidigt som han tittar i fjärran å andra hållet, föreställer det tänkta tillfälle när kungen ska ha uttalat "Här ska staden ligga!", och på ett symboliskt plan representerar statyn därmed tillblivelsen av staden Göteborg.
Redan klockan 11 den 18 november 1854 var torgets läktare fyllda med åskådare och stadens garnison uppställd runt torget. Statyn avtäcktes strax efter klockan 12 av landshövding Olof Fåhraeus[2] och i närvaro av kronprins Karl. Fåhraeus inledningstalade med orden: "Tacksamheten har här åt stadens odödlige grundläggare rest en ärestod, som framgent skall erinra om förbindelsen till det värdiga redskap i försynens hand, varifrån detta borgerliga samhälle har sitt upphov. Må Eders Majestät avtäcka statyn."
Statyns skapare, professor Bengt Erland Fogelberg, hade rest hem från Rom för att medverka i festligheterna. Det var först meningen att den skulle ha avtäckts på Gustav II Adolfs dödsdag den 6 november, men fick senareläggas eftersom Fogelberg då skulle närvara vid invigningarna av statyerna av Birger jarl och Karl XIV Johan i Stockholm. Efter festligheterna i Göteborg reste Fogelberg vidare till Italien, där han avled den 22 december.
År 1845 fick Fogelberg uppdraget att modellera en staty, och 1847 ingicks ett avtal med konstgjutaren Gonon i Rom. År 1848 blev modellen klar, men Gonon var nu utblottad på grund av oroligheter i hemlandet. Fogelberg berättar i ett brev av den 9 september 1849 att han försökte sig på en gjutning efter att Rom varit belägrat i två månader, men att resultatet blev gjutskador på huvudet liksom hatten, kappan blev intryckt samt plinten. Metallen var dessutom oren och full av så kallade sandgruvor. Efter detta inledde Fogelberg en rättsprocess mot Gonon och krävde ersättning.[3]
Bengt Fogelberg flyttade därefter modellen till Müllers konstgjuteri i München, där en staty göts 1851 och skeppades från Genua mot Göteborg med skonerten Hoppet. Fartyget förliste dock utanför Helgoland och sjönk. Helgoländska fiskare bärgade statyn och krävde 15 000 mark i lösen, viken summa Göteborgs stad vägrade betala. Istället beställdes ett andra exemplar från gjuteriet i München till ett pris av 8 000 mark.
Det först gjutna exemplaret utbjöds på auktion och ropades in av myndigheterna i Hamburg, men senaten i staden vägrade resa den av politiska skäl. Därefter såldes statyn till "tretton handlare och en badläkare" i Bremen för 4 500 mark[4] och ställdes upp vid Domsheide, nära Rådhusplatsen i stadens centrum. År 1942 konfiskerades statyn av riksmarskalk Hermann Göring och smältes ned till den tyska krigsindustrin.
Platsen hette Stora Torget när statyn restes, men namnändrades sedermera till Gustaf Adolfs Torg.
Innehåll |
[redigera] Bildgalleri
-
Text på sockeln: Åt konung Gustaf Adolf den store, Götheborgs grundläggare, af stadens invånare 1849.
-
Märkning på sidan av statyn: B.E. Fogelberg fecit (latin för har utfört det).
-
Märkningen i närbild.
-
Märkning på sidan av statyn: E. Müller München 1853.
[redigera] Referenser
[redigera] Noter
- ^ Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg, (2004), sidan 12
- ^ Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, 20 november 1854, "Sedan landshöfdingen, f. d. statsrådet Fåhraus med ett längre tal vändt sig till H. K. H., förmodligen med begäran om tillstånd att få aftäcka statyen, samt H. K. H. dertill gifvit sitt tysta bifall, föll täckelset under fanfarer och kanonskott ..."
- ^ Post- och Inrikes Tidningar, nr 230, den 2 oktober 1849, sidan 2
- ^ Tidningen Folkets röst, 1854-03-08, sidan 3, uppger att köpesumman var "... 6.500 mark kurant".
[redigera] Källor
- Bengt A. Öhnander: Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg, Tre böcker, Göteborg 2004, ISBN 91-7029-565-4
- Bengt A. Öhnander: Göteborg berättar, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988, ISBN 91-7029-010-5
- Bengt A. Öhnander: Göteborg berättar mer, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1990, ISBN 91-7029-059-8
- Robert Garellick: Göteborg före grävskoporna, Göteborgstryckeriet 2002, ISBN 91-630-5465-5
- F i Nordisk familjebok (1:a upplagan, 1881)
- Fecit i Nordisk familjebok (2:a upplagan, 1907)
|
|||||
