Gustaf Janson

Från Wikipedia
Gustaf Janson
Gustaf Janson, 1908.
Gustaf Janson, 1908.
PseudonymVännen Pettersson[1]
Född2 augusti 1866
Stockholm
Död11 september 1913 (47 år)
Stockholm
YrkeFörfattare
NationalitetSverige Svensk
Språksvenska[2]
Verksam1895-1913
GenrerRomaner
ÄmnenHistoriska skildringar, Stockholms skärgård, Äventyr och krig
Noterbara verkAffären Costa Negra, Paradiset, Nils Dobblare
Make/makaEmmy Hagberg
SläktingarGösta Gustaf-Janson, Gudmund Gustaf-Janson
Sida på WikisourceFörfattare:Gustaf Janson
För andra personer med samma namn, se Gustaf Jansson.
Gravvård på Djursholms begravningsplats.

Johan Gustaf Adolf Janson, född den 2 augusti 1866 i Stockholm, död 11 september 1913 på Sophiahemmet i Stockholm.[3]

Biografi

Janson var ursprungligen journalist och målare, men slog igenom som författare med skildringen av Stockholms skärgård En uppkomling (1895), ett tema som sedan följdes upp i Ön (1908), Hårda tag (1911) och Öns herre (1913) och humoreskerna i Skepp ohoj! (1917). Hans första stora framgång kom med robinsonaden "Paradiset" (1900) och uppföljaren "De första människorna" (1906).[4] Andra framgångar var "Abrahams offer" (1901), "Nils Dobblare" (1903) och "Affären Costa Negra" (1910).[3]

Det är mest för hans roll som författare eftervärlden minns honom. Hans mest kända bok är "Affären Costa Negra" (1910). Samma år bosatte han sig i Djursholm.[5] Gustaf Janson avled i sviterna av kronisk gulsot och ligger begravd på Djursholms begravningsplats. Maka var författarinnan Emmy Amanda Hagberg och de fick tillsammans två pojkar.[3]

Han var far till författaren Gösta Gustaf-Janson.

Bibliografi

Skönlitteratur

Varia

  • Pompejis undergång.. Nordiska öresbiblioteket, 99-2033276-3 ; 1906:10-11. Stockholm: Ljus. 1906. Libris 1940742 

Samlade upplagor och urval

  • Romaner och noveller.. Stockholm: Ljus. 1912. Libris 3266324  - 5 volymer.
  • Gustaf Jansons skrifter: minnesupplaga. Åhlén & Åkerlunds bundna böcker. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1925-1928. Libris 1789493  - 11 volymer.

Referenser

  1. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, läs online, läst: 6 mars 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.283
  4. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 296-97 
  5. ^ Djursholm - staden på landet, sid 104-105, Samfundet Djursholms forntid och framtid, 1982

Vidare läsning

  • Didring, Ernst (1925). Gustaf Janson: en minnesteckning. Stockholm. Libris 2616299 
  • Petersens, Hedvig af (1916). Gustaf Janson: en studie. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris 1657120 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustaf_Janson&oldid=39471339”