Gustaf Näsström
| Gustaf Näsström | |
 Gustaf Näsström utanför Ytterlännäs gamla kyrka: stillbild från Gösta & Eivy Melins film 1964 | |
| Född | 2 januari 1899[1] Östersunds församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 30 maj 1979[1] (80 år) Förslövs församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare, konstkritiker[1], journalist, tidningsredaktör[1] |
| Utmärkelser | |
| Östersunds-Postens litteraturpris (1962) Honoris causa | |
| Redigera Wikidata | |
Nils Gustaf Näsström, född 2 januari 1899 i Östersund, död 30 maj 1979 i Förslöv, var en svensk journalist, skribent och kulturhistoriker.
Näsströms främsta verk som författare och folkbildare är den historiska bilderboken Forna dagars Sverige (1–3, 1941–1962).[2]
Biografi
Gustaf Näsström avlade studentexamen vid Östersunds högre allmänna läroverk 1917 och inskrevs samma år vid Stockholms högskola, där han blev fil. kand. 1925. Han verkade därefter som journalist och konstkritiker vid Stockholms Dagblad 1927–1931 och sedan i Stockholmstidningen 1932–1964, där han även var chefredaktör 1956–1958.
Näsström medverkade i många radioprogam från 1932, och TV-program från 1957.[3] 1957–1959 låg han bakom TV-serien Liv och leverne och 1959 Vi går och tittar i Sveriges Television. Näsström skapade tillsammans med Lennart Ehrenborg (1923-2017[4]) televisionens första serie kulturdokumentärer 1957–1959,[5] och han bidrog 1964 med speakertext till den första färgfilmen som gjordes om en svensk medeltidskyrka.[6]
Han var 1954–1955 ordförande i Publicistklubben, och 1952–1956 ordförande för Sveriges Pressarkiv och Pressmuseum, numera ingående i Riksarkivet. Näsström blev korresponderande ledamot av Vitterhetsakademien 1950, och ordförande i Bellmanssällskapet 1971. Han var också två gånger drivande i insamlingar av medel till Ytterlännäs gamla kyrka, som hans farfar hade agerat för att rädda i undan rivningshotet 1850.[7]
Näsström blev allmänt känd som slagfärdig och raljant konstkritiker. Genom forskning, tidningsartiklar och föredrag dokumenterade han sitt stora intresse för Norrland, särskilt Jämtland och sin barndoms Östersund.[8]
Bibliografi (urval)
Näsström utgav många böcker och artiklar,[9] där dessa kan nämnas:
- 1926 – Olof Ahlberg
- 1928 – Det gamla Medevi
- 1930 – Södra Djurgården
- 1937 – Dalarna som svenskt ideal
- 1941 – Forna dagars Sverige (del 1 1941; del 2 1948; del 3 1962)
- 1954 – Sweden in Profiles (med fotografen Lennart Nilsson)
- 1956 – Flyg mot soluppgången (En kulturresa till Japan, Bangkok och Hongkong, illustrerad av Gunnar Brusewitz)
Priser och utmärkelser
- 1949 – Hedersledamot vid Norrlands nation
- 1960 – Hedersdoktor vid Stockholms universitet
- 1962 – Östersunds-Postens litteraturpris
Källor
- Näsström, Gustaf i Vem är det 1977, sid 773
Noter
- ^ [a b c d e f] N Gustaf Näsström, Svenskt biografiskt lexikon, läst: 21 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gustaf Näsström i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- ^ Gustaf Näsström i Svensk mediedatabas
- ^ https://www.dn.se/familj/minnesord-lennart-ehrenborg/
- ^ Odaterad förteckning signerad Lennart Ehrenborg, TV1-dokumentär
- ^ Intyg från professor Henrik Cornell, 10 jan 1964
- ^ Ytterlännäs gamla kyrka
- ^ Gustaf Näsström i Norrländsk uppslagsbok, Band 3, 1995
- ^ Gustaf Näsström i Libris
Vidare läsning
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Näsström.- Webbplats om Gustaf Näsström
- Under åren 1964–1974 filmade Gösta och Eivy Melin umgänget mellan dem själva och Gustaf och Sigrid Näsström; filmen var nyklippt, och speakertext och musik lades till, 2009
- Boken TV-pionjärer – en bok om Lennart Ehrenborg
|