Gustaf af Geijerstam

Gustaf af Geijerstam
	Gustaf af Geijerstam
Född	5 januari 1858; Heds församling, Sverige
Död	6 mars 1909 (51 år); Hedvig Eleonora församling
Begravd	Norra begravningsplatsen; kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Författare
Maka	Nennie af Geijerstam; (g. 1885–)
Barn	Gösta af Geijerstam (f. 1888); Sten Gustaf af Geijerstam (f. 1903)
Föräldrar	Johan Gustaf (Gösta) af Geijerstam
Släktingar	Karl af Geijerstam (syskon); Gustaf Emanuel af Geijerstam (syskon)
	Redigera Wikidata

Gustaf af Geijerstam född den 5 januari 1858 i Heds socken, Västmanland, död den 6 mars 1909 på Syster Agdas sjukhem i Stockholm, svensk dramatiker, samhällsdebattör och författare.

Biografi

Geijerstams far var bruksägare, sedermera seminarierektor i Kalmar och folkskolinspektör. Gustaf af Geijerstam var sonsons sonson till Emanuel af Geijerstam som adlades 1773. Han var gift två gånger, först 1885 Sofia Eugenie "Nennie" Hortence Valenkamph (född 1864 i Finland, död 1900) och andra gången 1902 med Maria Ulrika Clementina Biörck. Två barn finns registrerade 1890, Ernst Gustaf (född 1886 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm) och Gustaf (född 1888 ibidem).^[11]

Efter gymnasiestudier i Falun, blev Geijerstam student i Uppsala 1877 och fil kand 1879. Han var medarbetare i Aftonbladet 1884-1886 och i Dagens Nyheter 1891-1893. 1897-1902 var han litterär rådgivare åt Gernandts förlag och lyckades knyta August Strindberg till förlaget.

Som gymnasist hade han läst Henrik Ibsen och tagit stort intryck av denne. Under universitetsstudierna kom han i kontakt med flera radikala författare. Han blev en populär företrädare för det "det unga Sverige", som författare, kritiker och föreläsare. Han var 1882 en av grundarna till studentföreningen Verdandi.

Geijerstam debuterade som författare 1882 med novellsamlingen Gråkallt, influerad av Alexander Kielland, Kristian Elster den äldre och August Strindberg. Sitt stora genombottet fick han folklivsskildringen Fattigt folk (1884) och romanen Erik Grane (1885). Grane är en ung teolog som överger universitetsstudierna för ett praktiskt yrkesliv på landsbygden. Även romanen Pastor Hallin (1887) handlar om en teologistudent, som dock överger sin idealism och blir prästvigd.

När det radikala åttiotalet tog slut, ägnade sig Geijerstam i stället åt sociologiska undersökningar som ledde till Anteckningar om arbetareförhållanden i Stockholm (1894) och några liknande arbeten.

Nya intryck kom från Fjodor Dostojevskijs mystik och den moderna psykologins utforskande av själen. Romanen Medusas hufvud (1895) har i vår tid uppmärksammats på grund av sina dekadenta sekelskiftesstämningarna, även om Melker Johnsson hävdat att romanen ligger närmare Zolas naturalism än en allmän symbolism.^[12] Claes Ahlund har dock visat att just Medusas huvud som fin-de-siècle-motiv ramar in hela romanen.^[13] Romanen Vilse i livet (1897) är en skildring av social nöd, som driver en far att mörda sin son. Nils Tufvesson och hans moder (1902) behandlar det uppmärksammade Yngsjömordet.

Mest uppskattade blev emellertid inte hans radikala idealism eller psykologiserande brottsromaner, utan de vardagligare men konstnärligt poetiska skildringarna av folklivet och herrgårdslivet. Häribland märks Kronofogdens berättelser (1890-1902), Mina pojkar (1896), Vilse i livet (1897), Det yttersta skäret (1898), Samlade allmogeberättelser (1898-1899) och Boken om lille-bror (1900). Den senare översattes inom få år till holländska, danska, tyska, finska, lettiska, tjeckiska, franska, grekiska, serbiska, engelska (1921), polska, italienska (1931) och isländska (1940).

Geijerstams sista alster var Den gamla herrgårdsallén 1908. Han gav totalt ut 27 romaner och noveller.

Bibliografi

Essäsamlingar

Ur samtiden (1883)
Stridsfrågor för dagen. Helsingfors: P. H. Beijer. 1888. Libris 19466959. http://hdl.handle.net/2077/43446
Nya brytningar (1894)

Sociologiska undersökningar

Anteckningar om arbetareförhållanden i Stockholm (1894)
Anteckningar rörande fabriksarbetarnes ställning i Marks härad (1895)
Anteckningar rörande arbetarnes ställning vid fyra svenska grufvor (1897)
Kvinnomakt (1901)

Lustspel på landsmål

Svärfar (1888)
Aldrig i lifvet. Stockholm: Seligman. 1891. Libris 19446737 Fulltext: Göteborgs universitetsbibliotek, / Projekt Runeberg.
Per Olsson och hans kärring (1894)
Lars Anders och Jan Anders och deras barn (1894)
Förbrytare (1894)
Stiliga Augusta (1908)

Romaner och novellsamlingar

Gråkallt (1882)
Erik Grane (1885)
Pastor Hallin (1887)
Kronofogdens berättelser (1890-1902) Fulltext: universitetsbibliotek Projekt Runeberg
Nutid : en samling dikter och berättelser. Stockholm: Cohn. 1891. Libris 19466956. http://hdl.handle.net/2077/43445
Medusas hufvud (1895)
Kampen om kärlek (1896)
Mina pojkar (1896)
Vilse i livet (1897)
Det yttersta skäret. Stockholm: Gernandt. 1898. Libris 19466846. http://hdl.handle.net/2077/43432
Äktenskapets komedi. Stockholm: Gernandt. 1898. Libris 19466850. http://hdl.handle.net/2077/43437
Samlade allmogeberättelse. Stockholm: Beijer. 1998-1899. Libris 19466852. http://hdl.handle.net/2077/43444
Boken om lille-bror (1900)
Nils Tufvesson och hans moder (1902)
Karin Brandts dröm (1904)
Andreas Vik - Ur skärgårdens sagor (1905)
Andras affärer
Bröderna Mörk
Fattigt folk
Förbrytarnoveller
Hur tankarna komma och gå
Stockholmsnoveller. Stockholm: Seligmann. 1892. Libris 19481290. http://hdl.handle.net/2077/44278
Stor-Klas och Lill-Klas

Referenser

^ [a b c d e f] Gustaf Geijerstam, af, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Gustaf Geijerstam, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Gustaf af Geijerstam, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/20 (1906-1910), bildid: 00012490_00111, sida 118, död- och begravningsbok, läs online läs online, läst: 30 januari 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 18 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ af Geijerstam, GUSTAF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Gustaf af Geijerstam ★ 5/1 1858 - ✝ 6/3 1909, läst: 24 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Nacka kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/1542/F I/2 (1895-1902), bildid: 00039469_00033, sida 30, död- och begravningsbok, s. 30, läs online läs online, läst: 1 mars 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ Geijerstam, af, släkt, läst: 26 augusti 2021.^{[källa från Wikidata]}
^ Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003.
^ Johnsson, Melker, En åttitalist. Gustaf af Geijerstam 1858-1895 (1934) s. 349
^ Ahlund, Claes, Medusas huvud. Dekadensens tematik i svensk sekelskiftesprosa (Uppsala 1994), kapitel 6: "'Lifvets egen fasa': Gustaf af Geijerstams Medusas hufvud".

Svenska män och kvinnor (1946)
Erik Lindorm, Gustaf V och hans tid 1907-1918 (1979) ISBN 91-46-13376-3, sid. 65
Hvar 8 dag. Illustreradt magasin 1909:24, sid. 370.

Vidare läsning

Ahlund, Claes (1994). ”"Lifvets egen fasa": Gustaf af Geijerstams Medusas hufvud”. Medusas huvud (Uppsala : Univ., 1994) Kap. 6),: sid. 111-123. Libris 2058442
Ankarberg, Carl-Henrik (1997). Nennies saga: en författarhustrus livsöde i slutet av 1800-talet. Stockholm: Carlsson. Libris 7622208. ISBN 91-7203-230-8
Erdmann, Nils (1909). Gustaf af Geijerstam: med 3 bilder. Stockholm. Libris 2633392
Fjellander, Eva (2014).Myndighetsperson, själasörjare eller driftkucku. En studie av prästgestalter i svenska romaner 1809-2009. Artos 2013 ISBN 978-91-7580-678-5
Geijerstam, Gustaf af (1902). ”Min första allmogeberättelse”. När vi började : ungdomsminnen af svenska författare: sid. 121-130. http://runeberg.org/narviborja/0151.html. Libris 11171662
Johansson, Per Magnus (1999). Freuds psykoanalys. Bd 2, Arvtagare i Sverige. Göteborg: Daidalos. Libris 2831768. ISBN 978-91-7173-122-7
Johnsson, Melker (1934). En åttitalist: Gustaf af Geijerstam 1858-1895. Göteborg. Libris 11608
Meidal, Björn (1993). ”Odalmannen och vikingen: bonden i svensk litteratur”. Bonden i dikt och verklighet / red.: Bo Larsson (Stockholm : Nordiska museet, 1993): sid. 5-21 : ill.. Libris 2160955
Sprengel, David (1902). De nya poeterna: 80-talet : dokument och kåserier. Stockholm: Gernandt. sid. 323-350. Libris 8072767. http://runeberg.org/sdpoeter/
Uttalanden om Gustaf af Geijerstam. Stockholm. 1907. Libris 370263

Externa länkar

[c78152543c729a2ed20a12a93dea8a2fdeb05c49-1] [a b c d e f] Gustaf Geijerstam, af, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4d9f1c7bb611ca97f2442fb3fa74bcadec13deda-2] [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Gustaf Geijerstam, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[890057dbf7078eb2a1433eb772caa51d524dea24-3] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Gustaf af Geijerstam, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[ba731efe6c20b638f7d8fc1869c33dbeb548895f-4] Hedvig Eleonora kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0006/F I/20 (1906-1910), bildid: 00012490_00111, sida 118, död- och begravningsbok, läs online läs online, läst: 30 januari 2023.^{[källa från Wikidata]}

[6fbe7b0735d388af37034bcb80d4c61f6aff9286-5] Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 18 juni 2017.^{[källa från Wikidata]}

[69c0b084209c479ad9dce9412413a079fd76267a-6] af Geijerstam, GUSTAF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}

[a98acaafdfb95235599857579be717fe12aa4eef-7] Gustaf af Geijerstam ★ 5/1 1858 - ✝ 6/3 1909, läst: 24 maj 2023.^{[källa från Wikidata]}

[e6a7e2b2e25a0e2882eb4801d082625d68cdcaa7-8] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.^{[källa från Wikidata]}

[4a6dda9359c3e0d3362e01f8a16c2a1906ce5943-9] Nacka kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/1542/F I/2 (1895-1902), bildid: 00039469_00033, sida 30, död- och begravningsbok, s. 30, läs online läs online, läst: 1 mars 2023.^{[källa från Wikidata]}

[fa87729bbdf04439a7cc29eb4b8d084154883237-10] Geijerstam, af, släkt, läst: 26 augusti 2021.^{[källa från Wikidata]}

[11] Sveriges befolkning 1890, (CD-ROM) Riksarkivet 2003.

[12] Johnsson, Melker, En åttitalist. Gustaf af Geijerstam 1858-1895 (1934) s. 349

[13] Ahlund, Claes, Medusas huvud. Dekadensens tematik i svensk sekelskiftesprosa (Uppsala 1994), kapitel 6: "'Lifvets egen fasa': Gustaf af Geijerstams Medusas hufvud".

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]