Gustav Adolf Widell

Från Wikipedia
Gustav Adolf Widell
Född6 november 1907
Hedvig Eleonora församling i Stockholms stad, Sverige
Död31 oktober 1961 (53 år)
Malmö Sankt Petri församling i Malmöhus län, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragÄmbetsman

Gustav Adolf Widell, född 6 november 1907 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död 31 oktober 1961 i Malmö Sankt Petri församling,[1] var en svensk ämbetsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Widell avlade studentexamen vid Statens provskola Nya Elementarskolan i Stockholm 1925 och juris kandidat-examen vid Stockholms högskola 1931, varefter han gjorde tingstjänstgöring i Aska, Dals och Bobergs domsaga 1931–1934. Han tjänstgjorde från 1934 i Svea hovrätt, där han blev fiskal 1935,[2] extra ordinarie assessor 1941 och assessor 1948.[3] Han var biträde i Justitiedepartementet 1935–1936, sekreterare i Nedansiljans domsaga 1936–1937 och vattenrättssekreterare i Söderbygdens vattendomstol 1938. Åren 1941–1953 tjänstgjorde han i Försvarsdepartementet: som biträde 1941–1945, som tillförordnad byråchef 1945–1947, som tillförordnad statssekreterare 1947–1949[2] och som statssekreterare 1949–1953. Från 1949 var han hovrättsråd i Hovrätten för västra Sverige.[3] Widell var landshövding i Malmöhus län från 1953[3] till 1961, då han omkom[4] tillsammans med sin hustru i en trafikolycka.[5]

Widell var ledamot av Marinintendenturutredningen 1944 och 1945 års försvarsuppföljningskommitté 1945 samt generalsekreterare i 1949 års försvarsutredning. Han var ordförande i 1946 års militära förvaltningsutredning 1949–1953, i Matematikmaskinnämnden 1950–1953 (ledamot sedan 1948), i Sjöförsvarsorganisationsutredningen 1950, 1953 års örlogsvarvsutredning och Sjöbefälsutredningen 1956–1958.[3]

Gustav Adolf Widell invaldes som hedersledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet 1951[6] och som hedersledamot av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund 1953.[3] År 1969 uppkallades Widells väg i stadsdelen Rosengård i Malmö efter honom.[7]

Gustav Adolf Widell var son till Ludvig Widell och Maria Wahlgren. Han gifte sig med Ann-Margret Sanne 1936. Hon var dotter till vicekonsul Herman Sanne och Ester Callmander.[3] Makarna Widell är begravna på Morlanda nya kyrkogård.[8]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ [a b] Prom, Jarl, red (1950). Svensk juristmatrikel 1950. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 333 .
  3. ^ [a b c d e f] Burling, Ingeborg, red (1958). Vem är det. Svensk biografisk handbok 1959. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 1078–1079 .
  4. ^ Lewenhaupt, Sten (1961). Svenska högre ämbetsmän från 1634. Stockholm: P.A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 176 .
  5. ^ Jedeur-Palmgren, Gunnar (1961). ”Minnesteckningar. Gustav Adolf Widell”. Tidskrift i sjöväsendet: sid. 1099. https://www.koms.se/content/uploads/2014/01/TiS-Nr-11-1961.pdf. 
  6. ^ Kjellander, Rune (2007). Svenska marinens högre chefer 1700–2005. Chefsbiografier och befattningsöversikter samt Kungl Örlogsmannasällskapets ämbetsmän och ledamöter 1771–2005. Stockholm: Probus Förlag. sid. 237. ISBN 978-91-87184-83-3 .
  7. ^ Bender, Birgit, red (1999). Gator i Malmö. Gator, parker och stadsdelar i Malmö från 1300-talet till vår tid. Malmö: Malmö stadsarkiv. sid. 262. ISBN 91-971637-1-6 .
  8. ^ ”Widell, Gustav Adolf”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/780ab99a-1c28-445e-9924-31907eaf1327. Läst 27 maj 2023. 
  9. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1950. Kungl. Svenska riddareordnarna 1950. Uppsala. 1950. sid. 117. https://runeberg.org/statskal/1950bih/0117.html .
  10. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1951. Kungl. Svenska riddareordnarna 1951. Uppsala. 1951. sid. 66 .
  11. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1958. Kungl. Svenska riddareordnarna 1958. Uppsala. 1958. sid. 51 .

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Allan Vougt
Landshövding i Malmöhus län
1953–1961
Efterträdare:
Gösta Netzén