Gustav Leijonhufvud
Gustav Leijonhufvud, född 1597 på Ekeberg, död 6 januari 1658 (troligen på sitt gods Kärrtorp i Västergötland), var en svensk friherre. Han var son till Erik Leijonhufvud och Elisabet Gyllenhorn och yngre halvbror till Abraham Leijonhufvud. Han var herre till Åda i Västergötland, Lagmansholm, Hjälmarsberg, Hökerum, Hageby i Sveneby socken, Brunnby i Irsta socken och Hulteby i Småland.[1]
12 juli 1618 gifte han sig med rikskanslern Erik Larsson Sparres dotter Katarina Sparre och fick med henne sonen Abraham. Efter hustrunsdöd gifte han 15 maj 1656 om sig med Catarina Posse. Han upphöjdes 1651 till friherre av Ekeberg.[1]
1621 var han hovman hos drottningen och hennes mor, medan kungen var utomlands. 1625 introducerades han i dåvarande riddarklassen, och bevistade därefter flera riksdagar. 1633 blev han utskrivningskommissarie, en befattning han sedan flera gånger innehade.[1] Gustav Leijonhufvud var landshövding i Närkes och Värmlands län från 1634 till den 16 mars 1639. Därefter var han landshövding enbart i Örebro län fram till den 29 augusti 1648[2].
| Företrädare: Förste ämbetsinnehavaren |
Landshövding i Närke och Värmland 1634-1639 |
Efterträdare: Ny länsindelning |
| Företrädare: Ny länsindelning |
Landshövding i Örebro län 1639-1648 |
Efterträdare: Krister Bonde |
Referenser[redigera]
- ^ [a b c] Den introducerade svenska adelns ättartavlor, Gustaf Elgenstierna (1928) band IV, s 530.
- ^ Bertil Waldén: Örebro slott, s. 47. Örebro läns hembygdsförbund 1960
Denna biografiska artikel om en svensk adlig person är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
